EGR (Exhaust Gas Recirculation) är en teknik som används för att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsmotorer. Med EGR återcirkuleras delar av avgaserna till motorn vilket medför att sot och andra partiklar samt sura ämnen återförs. Därmed ställs det nya krav på motorns material och det gäller framförallt motorns cylinderfoder och kolvringar som detta arbete inriktar sig på. Syftet med arbetet är att med hjälp av en nötningsrigg sålla mellan olika material och ytbeläggningar under EGR-liknande förhållanden samt att undersöka olika faktorers inverkan på slitaget. En nötningsrigg av typen pinne-platta används där en del av en kolvring förs fram och tillbaka över en provbit från ett cylinderfoder.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvårigheter, med särskilt fokus på begreppet bråk. Jag redogör för både forskares och lärares uppfattningar om vad matematiksvårigheter är och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svårigheter med matematik. Det framkommer att det är ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas så olika. Orsakerna till matematiksvårigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska så väl som pedagogiska. För att underlätta matematikinlärningen för elever med matematiksvårigheter menar forskarna att man bör låta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.

Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet på medier försvårar arbetet med att finna samt återskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som används inom området ständigt måste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.När filer ?raderas? av användaren hanterar filsystemet denna process på olika vis beroende på vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att återskapa dessa filer underlättas genom en grundläggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, där det insamlande materialet har krav att klara rättspraxis används olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som används är utvecklade för att bemöta de krav som ställs inom rättsliga processer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

Bakgrund: Ett stifts huvudsakliga uppgift är att vara ett stöd för och bevara den koronala rekonstruktion i en endodontiskt behandlad tand med omfattande förlust av tandkronan. På senare år har efterfrågan för estetiska stift och pelare ökat och nya sorters stift och pelare har dykt upp på marknaden. Zirkonia är ett biokompatibelt och estetiskt material som relativt nyligen har börjat användas som material för stift och pelare. Syfte: Denna litteraturöversikt fokuserar på att analysera både in vivo och in vitro studier som har testat stift i zirkoniumdioxid. Avsikten är att summera senaste årens evidens för materialets relativt nya användningsområde och att försöka besvara frågeställningen om stift i zirkoniumdioxid är att rekommendera för kliniskt bruk. Material och metod: Totalt lästes 361 sammanfattningar och utav dessa sorterades 69 artiklar ut för fulltextläsning. Utav dessa uppfyllde 14 artiklar våra inklusions- och exklusionskriterier.

Detta examensarbete är utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primärt för simulering av små bockningsradier Syftet med modellen är att kunna studera restspänningar, töjningar, ovalisering, återfjädring och förändringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förståelse för vad som sker med ett rör då det bockas. Modellen ska även fungera som ett verktyg för att kunna svara på kundförfrågningar, gällande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen är utvecklad för dragbockning i kallt tillstånd, vilket är den bockningsmetod som används inom Sandvik AB för små bockningsradier.

Syftet med denna undersökning är att studera hur språket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förändrats mellan 1974 och 2014. För att få en bild av förändringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem års mellanrum, undersökts. Svensk språkvård har under lång tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetsspråk och denna uppsats ämnar studera om myndighetsspråket har påverkats av detta och förändrats under denna tid. Hypotesen är att språket har förändrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i två led: en del som fokuserar på broschyrernas språk och en del som fokuserar på broschyrernas tilltal.Den språkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-värden samt hur förändringen i dessa olika språkliga aspekter korrelerar. Resultaten från undersökningen visar att språket har förändrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

Detta examensarbete har utförts för att undersöka vilka möjligheter Alvis Hägglunds AB har att med hjälp av datorsimulering förbättra minskyddet på företagets produkter. Två olika beräkningsprogram har utvärderats, Abaqus/Explicit samt Autodyn-2d, som båda baseras på FEM (Finita elementmetoden). Som grund för utvärderingen har mätdata från ett verkligt experiment använts som referens. En jämförelse mellan olika materialbeskrivningar har samtidigt utförts, för att undersöka skillnaden dem emellan. Dessa är Johnson-Cook?s materialmodell samt två olika varianter av en traditionell, klassisk plasticitetsmodell.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1.