Sök:

Sökresultat:

7397 Uppsatser om Materialet pć gćrden - Sida 25 av 494

Skolmedling : En undersökning om en konflikthanteringsmetod i skolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar Àven del av kompissamtal, som Àr en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att pÄ sÄ sÀtt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger pÄ tio intervjuer varav fem Àrenskilda och de resterande Àr gruppintervjuer. IntervjufrÄgorna behandlar skolmedling utifrÄnperspektiv sÄsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/nÀrhet, skam, makt,kön och Älder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterstÀller sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden Àr bristfÀllig.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Med vad leker barn? En studie om vilket lekmaterial barn anvÀnder sig av i sin lek och hur leken dÄ ser ut?

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar Àven lÀroplanen och historik om hur förskolan har förÀndrats genom Ären och hur synen pÄ lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien Àr att se vilka lekmaterial barn anvÀnder sig av i sin lek och hur leken dÄ ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har pÄ tvÄ olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken dÄ ser ut. Vi har ocksÄ haft samtal med treförskolelÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det Àr viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, dÄ innehÄllet i leken ofta skapas utifrÄn lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet mÄste vara tillgÀngligt, eftersom leken inte uppstÄr om det skapande materialet inte finns att tillgÄ..

Under ytan : en etnologisk studie av nio transpersoners berÀttelser om vardagsverklighet i ett könsdikotomt samhÀlle

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhÀllet, med fokus pÄ hur normer om manligt och kvinnligt framstÄr i mina informanters berÀttelser om deras vardagsverklighet. Materialet bestÄr av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.UtgÄngen har visat pÄ att en avgörande faktor i informanternas liv Àr huruvida de bedöms utifrÄn kulturella förestÀllningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en pÄtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket Àr följden av omgivningens stÀndiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat pÄ HBT- och RFSL-?vÀrlden? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet dÀr dominerande förstÄelser av manligt och kvinnligt pÄ olika vis konstituerar verkligheten..

EPDM-gummigranulat : som material, egenskaper och möjligheter

EPDM-gummigranulat Àr ett för Sverige relativt nytt material som fÄtt en snabbt ökad anvÀndning inom bland annat anlÀggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, vÀrme-, och vÀderbestÀndighet, vilket gör granulatet till ett mycket anvÀndbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, Àven kallat gummigranulat, fÄtt ett brett anvÀndningsomrÄde i vÄra utemiljöer och finns dessutom att fÄ i olika utföranden; platsgjuten markbelÀggning, fÀrdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgrÀs och Àven i en rad andra varianter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ teknisk och erfarenhetsmÀssig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanstÀlla ett underlag kring materialet, dÄ riktad frÀmst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och bestÀllare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer dÀr bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som Àven underlÀttar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att fÄ materialet i en mÀngd olika kulörer etcetera gjort att det fÄtt en snabb introduktion som markbelÀggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spÀnnande, originella och hÄllbara installationer i sÄvÀl utemiljö som innemiljö.

Att bli sedd i kris : Patienters upplevelser av bem?tandet i ambulanssjukv?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Bois Durci : Ett designprojekt inom 5 mil

MÀnniskor förbrukar sÄ mycket resurser att natureninte hinner med att ÄterstÀlla sig och dÀr medförsvinner material allt mera. Det bÀsta vore om vimÀnniskor enbart anvÀnde oss av material som förbrukadesi samma takt som naturen kan ÄterstÀlla dei.Detta designprojekt fokuserar pÄ Bois Durci, pÄdess tillverkning och anvÀndning. Materialet Àrgjort av blod och sÄgspÄn och var tillgÀngligt pÄ1800-1900-talet och försvann nÀr bakeliten kom. DetsÀgs att materialet Àr bakelitens fader. I arbetet harjag samarbetat med ett företag frÄn TorsÄker i centralaSverige och arbetet utefter deras koncept somgrundar sig i att enbart anvÀnda sig av rÄvaror inomen femmilsradie.Arbetet har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?Kan BoisDurci tillverkas inom en femmilsradie och hur kanjag som designer ta mig an materialet?? Att anvÀndasig av en femmilsradie med utgÄngspunkten frÄnTorsÄker var inte ett problem, det var enkelt att fÄ tagi bÄde blod och sÄgspÄn.

Matematikundervisning i det virtuella klassrummet : Flipped Classroom i praktiken

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig frÄn vanlig traditionellundervisning dÄ lÀraren inte lÀngre förelÀser framför eleverna, utan lÄter sina elever ta Ät sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istÀllet till gruppuppgifter och diskussioner angÄende materialet samt ocksÄ en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot vÀl av studenter pÄ universitetsnivÄ, dÄ de kÀnt en högre delaktigheti sitt lÀrande och kunnat reflektera över andras tankemönster.En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod dÀrdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer.Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen.

Plast möter traditionellt hantverk : ett undersökande möte belyst genom lampskÀrmen

Det hĂ€r arbetet bygger pĂ„ en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstĂ„r i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskĂ€rmen, och vilka vĂ€rderingar ungdomar har nĂ€r det gĂ€ller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen Ă€r att arbeta med och titta nĂ€rmare pĂ„ ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de vĂ€rderingar som lĂ€ggs i materialet plast. Jag vill ocksĂ„ att elever, precis som jag sjĂ€lv, genom ett undersökande arbete ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för var vĂ„ra vĂ€rderingar kommer ifrĂ„n och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstĂ„ och komma nĂ€rmare mina frĂ„gestĂ€llningar har jag med hjĂ€lp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgĂ„ngar och vad ett traditionellt hantverk innebĂ€r sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer pĂ„ Svensk Hemslöjd och pĂ„ Kartell, ett framstĂ„ende italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskĂ€rmar och andra produkter i de bĂ„das butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgĂ„r jag frĂ„n ett antal handgjorda lampskĂ€rmsskelett dĂ€r mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs pĂ„ ett skissartat sĂ€tt och dĂ€r jag reflekterar över vad som uppstĂ„r i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebĂ€r idag. Äktheten, men ocksĂ„ miljöfrĂ„gor kommer upp nĂ€r vĂ€rderingar av plast diskuteras.

Krympande journalistik i en globaliserad vÀrld : En studie av utrikesmaterialet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten med nedslag 2002, 2007 och 2012

I vÄr studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förÀndring under de senaste tio Ären, med fokus pÄ mÀngden material och varifrÄn materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstÄr vÄr omgivning och vÀrlden vi lever i. DÀrför vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, materialet pÄ utrikessidorna har minskat.I vÄr studie ingÄr tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna pÄ utrikessidorna under en vecka Ären 2002, 2007 och 2012 utifrÄn följande utgÄngspunkter: VarifrÄn kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer frÄn tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in frÄn nyhetsbyrÄerna?För att besvara frÄgestÀllningarna gjorde vi en kvantitativ innehÄllsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Äldre och ensamhet : En kvalitativ studie om Ă€ldres upplevelser av ensamhet

Syftet med studien Àr att belysa hur Àldre mÀnniskor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förstÄelse om Àmnet, anvÀndes semistrukturerade intervjuer och nÀtverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 Är, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn den tidigare forskningen om Àmnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshÀndelser.

VEGETATIONENS INVERKAN P? CH4 OCH CO2 FL?DEN I ARKTIS VID ?KAD TEMPERATUR OCH NEDERB?RD

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Underso?kning av metamorfa fo?rha?llanden fo?r skarn-, metapelit- och sulfidbergarter pa? nordo?stra Uto?, Stockholms ska?rga?rd, Sverige

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

HĂ€stoffer i fornnordisk religion

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hÀstoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehÄllet i undersökningen kring tiden för yngre jÀrnÄlder: folkvandringstid (Är 400 ? 550), vendeltid (Är 550 ? 800) och vikingatid (Är 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara frÄn bÄde tidigare och senare tid Àn den avsedda. Detta material kan ÀndÄ vara relevant att ha med i sammanhanget för att fÄ en bred inblick i offrandet av hÀstar i nordisk, förkristen sed.

Kemi i dagens skola, tid för laborationer?

Syftet med detta arbete Ă€r ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i Ă€mnet kemi, samt att undersöka om detta material Ă€ger möjligheten att öka elevens intresse för nĂ€mnda Ă€mne. Även en undersökning gĂ€llande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta omrĂ„de genomfördes.Det framtagna materialet har provats pĂ„ en elevgrupp och vĂ€rdet pĂ„ de deltagande elevernas uppfattning och intresse har faststĂ€llts med hjĂ€lp av tvĂ„ enkĂ€tundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkĂ€tundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. JĂ€mförelsen av resultat frĂ„n Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna Ă€r högre Ă€n hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar dĂ€r kemi ingĂ„r visar sig vara markant lĂ€gre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lĂ€rartĂ€thet och klasstorlek..

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->