Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Hälsans Stig är ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagsläget anlagt 110 stigar i städer runtom i landet. Stigen anläggs för att uppmuntra människor i alla åldrar till att motionera samt att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur konceptet Hälsans Stig kan appliceras på en svensk stad. Ett förslag på var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ?övergångsåldern?, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar..

I takt med att vi förbrukar samhällets resurser så ökar intresset för att ersätta oljebaserade material med likvärdiga baserade på cellulosa. Det forskas mycket kring nya cellulosabaserade material och dess egenskaper, och det presenteras även nya material som är mer eller mindre färdiga för produktion. Vid en produkts utveckling och framställning finns det ett stort antal olika material tillhands att välja ibland. De traditionella och etablerade materialen är väl undersökta och deras egen skaper är välkända och väl dokumenterade, men så är inte alltid fallet med nya material som kommer fram från forskningen. En uppfattning är att det kan vara svårt att få ett material att gå från att vara ett intressant, nytt material till att det faktiskt hittar sin väg in till en produktion eller till att ingå i en produkt.Syftet med arbetet är att det ska vara till hjälp för de personer som är involverade i ett materials framtagande i förståelsen av om vad intressenter efterfrågar från ett nytt material.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning och användning av det nya Kiruna. Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever. För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande. Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat. Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många. Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet. I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag. En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag.

The aim for this essay is to identify and distinguish the metal casting of Uppåkra during late Iron Age by examine related material that primarily consist of finds made with a metal detector. I intend to, by analysing maps, concentrations in the detector material and probable constructions within the settlement, find patterns that can indicate a metal casting activity. The results of the essay show that a number of concentrations can be seen and that they both indicate metalworking activities and to some degree a structural specialization in the settlement. The exclusive artefacts also indicate that Uppåkra was a settlement with over-regional functions when it comes to traditions dealing with metal casting..

The purpose of this paper was to analyze fishbones from the Pitted Ware Culture settlement named Hemmor. in Dalbo, När parish on Gotland. The fishbones are unburnt and derive from one specific culture layer (c:6) in trench one VI:7, and radiocarbon dated to 2600-2300 BC cal.In this paper I wanted to answer these following questions:1. What kind of fish species did they eat in Hemmor?2.

Luleå-          Såsom stad, i naturen, med rum, så, som människanStrikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

This paper deals with prehistoric charred organic material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.