SammanfattningVid intervjuer i februari 2006 med pedagoger på ett föräldrakooperativ framkom att deras läromedel inte räckte till för att täcka deras barns olika behov. Varken deras egentillverkade eller köpta material var tillräckligt funktionellt.     Syftet med detta examensarbete har varit att utforma bildmaterial till föräldrakooperativet. Med målsättningen att ta fram ett språkfrämjande och målgruppsanpassat material till dem. För att kunna göra det har jag använt mig av två metoder, enkätundersökning och aktionsforskning.     Enkätundersökning - För att få en bild av hur språkfrämjande arbetsmaterial ser ut på olika förskolor. Genom undersökningen fick jag reda på hur de främjar sina barns språk, vilka arbetsmaterial de använder samt vilka egenskaper ett språkfrämjande material bör ha.     Aktionsforskning - För att i ett nära samarbete med pedagoger undersöka hur ett mer anpassat bildmaterial kan utformas till deras barns olika behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten.

In coastal wetlands carbon/organic matter can be stored for long periods of time thanks to, among other things, the presence of water which slows down the decomposition. Because of this, restauration and management of such habitats have the potential to decrease the emission of greenhouse gasses and help mitigate climate. Internationally these environments are called ?blue carbon? ecosystems. In Sweden, alder (Alnus glutinosa and Alnus incanata) covered wetlands along the coast is a nature type that potentially could function as a ?blue carbon? habitat.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder.Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder..

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.

The purpose of this paper was to identify the elements and the alloys that five objects found in Birka consist of and to examine whether there are any significant differences between the presumably imported and domestic objects. The material was analyzed using a scanning electron microscope (SEM) which was equipped with an energy dispersive X-ray spectrometer (EDS) in order to identify the elements that are present and the alloys that the objects are made of. Then the SEM results were compared with the results of previous analyzes that have been performed on finds from Birka in order to investigate how the objects differ in elemental composition and to find out if there are any significant differences between them. The results showed that the objects? content of the elements analyzed varies as the copper alloys the objects are made of.

Detta examensarbete utreder hur information kan anpassas textuellt och formges efter en specifik målgrupp. Informationen behandlar explosiva och energetiska material, var de används och av vilka, och hur hanteringen sker säkert. Arbetsprocessen har innefattat metoder för textanalys, fokusgrupp och jämställt språk och har lett fram till ett designförslag. De texter som har analyserats har dels varit tagna från examensarbetets samarbetspartner, KCEM, och dels tagna från andra branscher som genom målgruppsanpassat material informerar om sina möjligheter. En fokusgrupp sattes samman av ett representativt urval av målgruppen.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material.

Increased understanding of the mechanisms that operate in conjunction with the welding of metal surfaces may help to improve existing manufacturing processes, and to enable new products and combinations of materials. The purpose of the project has therefore been to acquire a deeper understanding of what is happening in the bond for steel and for the factors that form the basis for a bond to develop between metals in the production of laminates by pressing. The merge has been done by pressing and the surfaces after the experiments have been studied in detail in the scanning electron microscope (SEM), energy dispersive X-ray spectroscopy (EDX) and with interferenceprofilometry in Wyko, to provide a greater understanding of the mechanisms that influence the bonding in the interface between metals. The project was limited to contain the materials Docol 1000, HyTens 1200, Aluminum AA3003 and a commercial steel. The parameters varied in the experiments to study their influence closer are temperature, pressure, heat treatment and pretreatment. This has been implemented by pressing with varying temperature and pressure.

Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är torv.

24 years have passed since the Chernobyl accident when radionuclides were spread over largeareas of Europe, including the Scandinavian countries. Today, measurable activities of 137Csare still observed in many Swedish ecosystems.Ants (belonging to the order Hymenoptera) are social insects which collect organic materialfrom a large area around their nests. This study focuses on the 137Cs activity in ant nests andthe cesium accumulation in these nests. The aims were (1) to estimate the 137Cs fall-out in1986, (2) estimate the radiation exposure of ants and (3) find how 137Cs is distributed in an anthill. Seven ant hills (occupied by the species Formica polyctena) were studied near the villageof Hille, situated north of the city of Gävle in central Sweden.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.

Jag har ett intresse för att utforska och undersöka olika material och hur vi upplever dessa material. I detta examensarbete skapar jag två möbler genom en gestaltningsprocess som grundar sig i ett undersökande av materialkombinationen faner och textil. Arbetet är uppdelat i två delar, en undersökande del där jag testar att kombinera olika faner, textilier och limmer, för att se hur jag upplever dessa och för att få en grund till min gestaltningsprocess. I den andra delen formger jag två möbler som har till syfte att väcka intresse för materialet hos betraktaren. Det blir ett klädskåp och en sittmöbel, som visar på olika sido !och mervärden med materialkombinationerna.