Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Detta examensarbetes syfte är att jämföra svenska och ukrainska matematiklärares syn på bevis och användning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger på sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och två i sydvästra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framställning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska läroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska läroböcker. Jag undersökte även svenska och ukrainska styrdokuments aspekter på matematiska bevis.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Företag inom teknologisk industri konkurrerar om ständiga innovationer och patent. Det är endast det första företaget som uppnår patent för en innovation. Det uppstår därför patentkapplöpningar. Dessa kan analyseras utifrån olika modeller. I denna uppsats behandlas enkel modell och learningmodell.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ?KLAG-matrisen?, dvs.

Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn på olika matematikssvårigheter, som lärare i grundskolans senare år har. Syftet var även att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lärare använder för att hjälpa elever med matematik svårigheter. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat åtta lärare som fick besvara frågor utifrån tre huvudfrågeställningar. Frågeställningarna rörde följande områden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lärarna undervisningen i matematik? Vilka åtgärder tror de intervjuade lärarna skulle förbättra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lärarna anser att de försämrade resultaten i matematik främst beror på elevernas motvilja gentemot matematikämnet, dåliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmåga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlärningssvårigheter. Slutsatsen för denna studie är att det finns mycket kvar att göra inom matematikområdet innan varje matematiklärare tar hänsyn till enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, såsom det slås fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer..

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter.

Titel: Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomarFörfattare: Anders Sjöberg & Marcus OlssonHandledare: Jan AidemarkInstitution: Matematiska och systemtekniska institutionenKurs: IVC730Problemformulering: På vilket sätt skiljer sig fildelningsvanorna mellan män och kvinnor lokalt i Växjö och i Sverige?Hur påverkar fildelningen individernas köpbeteenden?På vilket sätt påverkar lagar och regler fildelningen hos individer?Syfte: Avsikten med vår uppsats är att ta reda på vilka skillnader det finns vad gäller fildelningsvanor hos ungdomar i Växjö och jämföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill också veta vilka övriga faktorer som påverkar folk till att fildela respektive inte fildela.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkätundersökning. Enkäterna har sedan behandlats i en databas.Slutsats: En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det.

Uppsatsen anlägger ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik samt är skriven utifrån sociokulturell teori. Svensklärare respektive matematiklärare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas på två olika skolor.  Syftet med intervjuerna är att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva påverkansfaktorer som några pedagoger på högstadiet framhåller när det gäller att utveckla elevers läsförståelse inom matematikämnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivåer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men också när det gäller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmärksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning på respektive område.Resultatet går inte att generalisera på grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt på att dilemmaperspektivet har ett starkt berättigande utifrån pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsättning metoder för att förhålla sig till aktuella dilemman vilket också exemplifieras i diskussionsdelen..

Syftet med examensarbetet var att skapa ett kostnadseffektivt, vackert fackverk av limträ i en samtidig utvecklingsprocess med arkitekt, konstruktör och entreprenör. Metodiken har till stor del följt idéerna i concurrent engineering, en samtidig utvecklingsprocess där alla involverade gemensamt kommer fram med förslag och lösningar. I och med att arkitekt, konstruktör och entreprenör jobbar samtidigt utformas också hela konceptet inklusive detaljer och produktionsprocess i en och samma utvecklingsprocess. Till stöd för beslutsfattandet i designprocessen har axiomatisk design använts, vilket är en metodik som hanterar design i matematiska termer. De olika lösningar som evolverar från processen concurrent engineering har sedan optimerats med ett Matlab-program med avseende på lägsta materialkostnad.