Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området.

Studien behandlar det specifika matematiska innehållet likhetstecknet. Syftet är att se om eleverna kan utveckla sin förståelse för likhetstecknets betydelse. Utifrån syftet kommer två frågeställningar där färdigheter, kritiska aspekter samt kunskaper om likhetstecknet efterfrågas.I studien sammanfattas en del av den forskning som behandlar likhetstecknets kritiska aspekter. Variationsteorin har varit en hjälp för att analysera elevernas lärande och för att hitta möjliga kritiska aspekter. Några av de kritiska aspekterna är att likhetstecknet innebär ekvivalens och att det går att utföra operationer på båda sidor om tecknet.Studien grundar sig på ett spel som har sina rötter i ekvationsspelet av Viggo Kilborn.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

SAAB Security and defense solutions i Järfälla har ett system som används av militären för övervakning av flygplan. Systemet visar på en datorskärm en karta över Europa där flygplanen visas med markeringar från data som samlats in av radars. Då data samlas in med en låg frekvens visas ytterligare en markering som kallas målspår. Dessa målspår beräknas fram med tunga matematiska beräkningar och sköts av datorns processor.Det finns ett önskemål om att flytta dessa beräkningar till datorns Grafikkort med hjälp av OpenCL och därmed frigöra processorns resurser. OpenCL har implementerats med två olika Java bindings och prestandaskillnader mellan dessa samt de ursprungliga beräkningarna har undersökts.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan arbeta för att följa elevens matematikutveckling och hur skolan kan identifiera och kartlägga elever i matematiksvårigheter i skolår 1-5. Med hjälp av litteratur och aktuella forskningsrapporter sökte vi kunskap om utvecklingsprocessen i matematik, orsaker till matematiksvårigheter och olika kartläggningsmetoder. I vår kvalitativa studie ville vi även ta reda på vilken roll specialpedagogen hade i detta arbete. Det är viktigt att följa elevernas matematikutveckling och tidigt upptäcka deras starka och svaga sidor, för att kunna ge dem rätt bemötande. Resultaten från vår studie visade att det i första hand var klasslärarnas uppgift att följa elevernas matematiska utveckling och därmed upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter.

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolår fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen fråga i grupp, genom att uppmärksamma och göra en granskning av innehållet i kommunikationen. I arbetet användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes enkät för att ta del av elevernas attityder till grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om själva uppgiften. Vidare visade resultatet även på vilka sätt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte.

Syftet med den här studien har varit att skapa en vidare förståelse av flerspråkig undervisning genom att undersöka hur lärarna i studien uppfattar elevers lärande i matematik samt hur de undervisar flerspråkiga elever inom ämnet matematik.   Lärande och undervisning i matematik hör tätt samman med språket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv där jag ser lärare och elevers kulturella bakgrunder samt språk som resurser för lärandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgått från Sydafrikanska lärares perspektiv. Fem lärare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag använde mig av etnografiska metoder där jag kunde se samspelet mellan lärare och elever. Studien är kvalitativ, det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lärarna i studien såg elevernas flerspråkighet som en resurs för individen och samhället.