En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med.

Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på.

Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande Matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan.

Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Skilda meningar råder om modersmålets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever använder modersmålet (bosniska) respektive svenska språket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utsträckning modersmålet används i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som användes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagsspråk men saknar matematiska begrepp på båda språken..

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

Sammanfattning I denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet.

I studien undersöktes hur verksamma lärare definierar elever med särskilda matematiska förmågor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svårigheter och möjligheter lärarna ansåg att det är att arbeta med sådana elever. En jämförelse mellan de olika stadierna gjordes också med syftet att se det finns några skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som användes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lärare i grundskolan, två i vardera låg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lärarna till viss del definierar dessa elever på ett likställt sätt, men att det också finns stora variationer och att det arbetssätt de flesta förespråkar är att hålla alla elever inom samma område men på olika nivåer.