Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt. .

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar:- Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt.

De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..