Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Följande studie syftar till att beskriva hur vuxna personer med diagnosen dyskalkyli påverkas i vardagen av sina matematiska svårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Den kartlägger vilka strategier som används för att komma runt de matematiska svårigheterna, hur deltagarna har blivit bemötta av omgivningen och vilka förslag deltagarna själva har på hur man kan underlätta deras vardag.Dyskalkyli, eller specifika räknesvårigheter, förekommer hos 3-6% av befolkningen. Forskningen kring diagnosen är begränsad i jämförelse med andra inlärningssvårigheter. Forskarna har ännu inte enats kring orsakerna och forskningen kompliceras av att diagnosgruppen är heterogen.Studiens resultat visar att dyskalkyli, i de flesta fall, får stora konsekvenser för vardagslivet såväl i skolan och på jobbet som på fritiden.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Studien syftar till att reda ut i vilken utsträckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende på utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benämner Vingen studerats. Studien är kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar på att det studerade arbetslaget använder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebär att de inte använder någon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen både i kommunikation med varandra men också individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier är att använda sig av ett färdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra året.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras.Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform.