Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har med matematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övriga matematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisar från årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxor och att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till att lärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetar läroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken..

På Plannja AB i Luleå tillverkas kompletta taklösningar i plåt för både byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker både direkt mot kundorder och mot lager för att möta den säsongsberoende efterfrågan, som har sin högsäsong under sommarhalvåret. Stora mängder kapital binds därför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrågan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlägga Plannja AB:s kärnverksamhet i Luleå för att skapa en klarare bild för företagets ledning.

En kvalitativ empirisk studie genomfördes för att belysa lärares erfarenheter av att använda standardalgoritmer och skriftliga huvudräkningsmetoder, i förhållande till elevers tekniska räknefärdigheter och matematiska kunskaper. I studien används semistrukturerade intervjuer för datainsamling och sammanlagt intervjuades sex lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. I studien framkommer bland annat att lärarna anser att elevernas tekniska räknefärdigheter har försämrats under de senaste åren. Lärarna anser dock att elevernas taluppfattning har blivit bättre, vilket de kopplar samman med användandet av skriftliga huvudräkningsmetoder. I studien framkommer också att lärarna anser att skriftliga huvudräkningsmetoder oftare ger fel resultat i beräkningar jämfört med standardalgoritmer..

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa Matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants.

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.         Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Syftet med följande studie är att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lärande får på en grupp elever med svårigheter i matematik på gymnasieskolan. De två huvudfrågorna som undersökningen söker svar på är det upplevelsebaserade lärandets effekter på elevernas motivation och dels dess effekter på deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfällen har videofilmats och observerats av två lärare enskilt vid olika tillfällen. En kort intervju med eleverna har också gjorts.Resultatet som den här studien kommer fram till är att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lärandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som särskilt viktiga för den här typen av elever på gymnasieskolan med svårigheter i matematik..

Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom.Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema.Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan..