Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Det övergripande syftet för denna uppsats är att beskriva en kategori av differentiering som används på gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplägget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks är organisatorisk nivågruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lärare och enkäter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrån litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar på att organisatorisk nivågruppering används bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar på det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en särskild stödåtgärd där resurser i form av tid, lokaler och lärare framhålls som kostsamma.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptäcker och synliggör barnens matematik på förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i våra närområden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfällen. I de observerade undersökningstillfällena upptäcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastän pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll på med. Samtliga pedagoger var noga med att använda rätt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt användande av matematiken, men att de i observationerna ändå använde sig av metoder som liknade varandra.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper är intensiv och matematikdelegationen har lämnat ett betänkande som bland annat innebär att resurser ska satsas på matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i två delstudier där syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielärare vill förändra för att förbättra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklärare på en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lärarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsättning för det är att nivågruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillämpning av nivågruppering.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Self-Determination Theory är en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori på Crossfitutövare då vi tror att det är en motiverande träningsform. Syftet med studien är att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-träning. En enkätundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare från två Crossfit-anläggningar i västra Sverige. Enkäterna mätte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsställelse av psykologiska behov, målsättningar och motiv till träning.

SammanfattningGymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning.

Syftet var att undersöka varför elever i år 3-4 har problem med lästtal fast de matematiska operationerna inte är på hög nivå. Studien genomfördes våren 2005 i Luleå och Piteå kommun. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Studien bestod av både lärar- och elevintervjuer. Elevintervjuerna föregicks av att de fick lösa lästal, som vi konstruerat.

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför.