Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens Matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter..

AbstraktExamensarbete i matematik för lärare,Titel: Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och år: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, Matematiska begrepp, Van Hiele-nivåer,förståelse, inlärning.Syftet med mitt arbete är att utreda vad det gyllene snittet innebär, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna använda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men även ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp på oväntade platser omkring oss där deras förmåga att analyserageometri blir bättre. Speciellt som både matematik- och naturkunskapslärare är det av intresseför mig, då naturen är en vanlig plats där detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften går dels ut på att undersöka hur elever i gymnasiet, årskurs tvåtolkar och utför geometri men även hur lärare utför och förhåller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, där jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjälp av Van Hielenivåerförsöka kategorisera var deras förståelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivåsom det möjligtvis finns kunskapsbrister på och föreslå vad som kan göras för att åtgärdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmåga att ta fram tidigare inhämtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svårt för dem, där brist i deras analytiska förmåga var mestframträdande..

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om Matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lättare löser matematiska problem i grupp än de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en årskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod användes enkäter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod på sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de på en enkät, för att se hur eleverna upplevde arbetssättet.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlådan tillsammans med barnen. Två metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka är ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgår det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlådan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlådelek för att vara med och benämna olika Matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benämner matematiken så synliggörs den för barnen.

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka Matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för Matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar när problemlösning används i den matematiska undervisningen. Vi valde detta område dels för att vi själva är intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stärka oss i vår läraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har använt oss av tester, observationer och intervjuer i vår undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som främsta analysverktyg.