Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Studier och granskningar har visat på en fokusering på imitativt resonemang i skolsammanhang där eleverna många gånger inte bedöms utifrån samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som ställs på elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter från en lärarhandledning analyserats och klassificerats utifrån ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jämföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har även en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter är tillräckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krävde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med någon typ av imitativt resonemang.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och Matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande Matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.