Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundläggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhållningssätt och förmågan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och inställning till matematik påverkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod. De två undersökningsmetoder vi använt oss av i studien är self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas inställning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. Vårt urval består av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens inställning och kunskap är betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. När pedagogerna har en positiv inställning till matematiken och tar till vara på vardagstillfällen för att synliggöra den finns det många tillfällen att skapa roliga och meningsfulla lärsituationer..

 Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.

Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.

Syftet med detta examensarbete är att se hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjälp utav tre frågeställningar. Med hjälp utav de tre frågeställningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill även som blivande KME-lärare se hur pedagogerna på förskolan använder sig utav estetiska uttryckssätt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssätten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vår frågeställning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjälp utav barnintervjuer, enkäter till pedagogerna och observationer utav både barnen och pedagogerna.

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.