Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror på att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse eller att begreppsmodellerna inte är tillräckligt utvecklade. Resultatet visar att det är av stor vikt att eleverna skapar sig en bättre förståelse av matematiska begrepp, för att kunna få större matematisk förståelse. Vår begreppsbildning som är en process om hur vi lär oss nya begrepp eller får ytterligare kunskap om tidigare begrepp är av intresse för lärare då studier visar att vi inte har tillräcklig kunskap. Denna uppsats har fokus på hur vi kan använda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande två frågeställningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor användas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svårigheter kan det finnas med att använda begreppskartor?I denna studie används två teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlärningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlärning vilket inkluderar hans tre matematikvärldar.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman).En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott.

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande..

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Syftet med denna studie är att studera elevers svårigheter i hanterandet av matematikuppgifter gällande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnående- och strävansmål. Kvalitativt inriktade intervjuer har använts som undersökningsmetod, då studiens huvudsakliga syfte har varit att på djupet undersöka och ge exempel på elevers förståelse. Elevsvaren har analyserats utifrån hur representationsformer, begreppsuttryck och innehåll används gällande omkrets, area och kursplanens mål. Eleverna visar svårigheter gällande omkrets- och areamätning och areakonservering, vilket utgör uppnåendemål inom målet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjälp av grundläggande matematiska begrepp. Elevernas förståelse ökar när de får visa och förklara sin förståelse muntligt och med hjälp av bilder..

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.