Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål. Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand..

Forskningsstudier visar på att en hel del ungdomar slutar att rida på ridskola. Det är därför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande på ridskolor kan ha en påverkan på sporten i framtiden. Det vara svårt som instruktör på ridskola att få reda på den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, då det kan vara ett känsligt ämne. Det kan också vara så att man som instruktör kan bli väldigt förvånad att en viss elev slutar, eller fortsätter rida då man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar väljer att sluta rida på ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida på ridskola.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..

I denna rapport jämförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna på och ladda ned från internet under våren 2007. Programmen som valts ut att ingå i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltäckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-på-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jämförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehåll. Detta stämde inte alla gånger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jämförelser gett. Samtliga programvaror har jämförts, dels genom att studera om några förbestämda analyser går att genomföra och dels genom ett allmänt intryck om hur programmen är att arbeta med.

Syftet med denna studie är att utifrån ett fenomenologiskt synsätt analysera och beskriva lärares och elevers uppfattning om syften och mål med svenskundervisningen. Jag ville även se om det föreligger någon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lärarens tanke med syfte och mål. Uppsatsen visar på en komplexitet i läraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mål?.

Syftet med denna studie är att belysa och kartlägga vilka metoder specialpedagog och pedagoger använder sig av på en förskola och tre grundskolor i en kommun och på två olika stadier när de upptäcker en elev som avviker kunskapsmässigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta får för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar på följande frågor. Vad är det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans två stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gäller kunskapsmässig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartläggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartläggning? Vad händer konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartläggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvärdering av kartläggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari består skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrån deras syn på ovannämnda frågeställning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sättet att se på elever vilka anses avvika på skolans två stadier gentemot förskolepedagogens syn på desamma.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s värdegrund och den kunskapssyn den bygger på. Vidare berörs de filosofiska utgångspunkterna för ett relationellt synsätt, några utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ämneslärares professionalism definieras med en relationell syn på lärande och utveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstås i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ämneslärare på en 7-9 skola, framträder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget på den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att närma de specialpedagogiska strävandena med allmänpedagogikens, så att arbetet för elever i svårighet genomsyrar all undervisning i skolan..

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.