SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

 Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet.

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne.

Denna uppsats har som mål att undersöka hur begreppet slump har använts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera på själva begreppet, och inte fenomenet som sådant och använder mig därför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vår tid - både i det talade språket och i litteraturen ? och begreppets användningsområde är ibland bredare ? eller smalare ? än dess egentliga mening, om det nu ens finns en sådan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benämning på det oförutsägbara.'' Mitt intresse för ämnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner på slumpen. Även i vår tid betyder slumpen något annat i matematisk mening än i folkmun.

The purpose of this work is to map what inspiration means to people who work with music, how it feels when you are inspirated compared to how it feels when you`re not. How does inspiration affect us? Are we depending on it? What do you do when you lack inspiration? Is it possible to ?inspire? one self? My method has been to interview eight persons, selected by me, who all work with music. I have used literature, for instance about our intelligence, and also different theories on the subject of inspiration. The results of the interviews show that our experiences of inspiration are individual.

I detta examensarbete utvecklades LekaMatte med tillhörande handledningar. LekaMatte är ett matematiskt arbetsmaterial som vänder sig till barn och pedagoger i förskolan. Materialet utvecklades för att kunna användas i den dagliga verksamheten ute och inne. Handledningarna påvisar var matematiken finns i de olika övningarna och har medvetet utvecklats med en matematisk bredd. LekaMatte kan också användas för att kunna bidra till att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan, Lpfö 98.Materialet testades på en förskola med två avdelningar.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning.Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något.

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal från reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en icke-standard teori för serier och konvergens utifrån denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en icke-standard modell till matematisk analys utifrån en mängdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochicke-standard modellerna för att kunna härledda standardresultat från icke-standard resultat. Avslutningsvistillämpas teorin för att skapa en explicit icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion är ekvivalent med standard formuleringen..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

I sjukvården världen över tas dagligen tusentals röntgenbilder. Användningsområdena är många, men i de flesta fall är syftet att i något avseende avgöra patientens hälsa. Bilderna utvärderas av läkare för att patienten ska få rätt diagnos. För att läkaren ska kunna göra en korrekt bedömning av bilden och därmed ge patienten den behandling som situationen kräver måste bilden vara rättvisande och vara av sådan kvalitet att alla viktiga detaljer går att urskilja. Bildkvalitet är ett ganska diffust begrepp och ofta används subjektiva bedömningsmetoder för att bestämma ifall en bild är bra eller dålig.

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån.