Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i Matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i Matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella Matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral Matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att Matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens Matematikundervisningbedrivs på ett mycket traditionellt sätt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledandeenkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områdendels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in pålivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika läraressätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering däreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en störrevariation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras elleratt försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssätt.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens Matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges Matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell Matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt.

Studiens övergripande syfte är att undersöka och jämföra förutsättningar för den svenska respektive den finländska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de båda ländernas kursplaner i matematik samt två läroböcker för årskurs 5 i respektive land. Det matematiska området bråk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses länderna emellan gällande matematiskt innehåll, språkbruk samt främjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finländska eleverna i årskurs 5 förväntas behandla fler moment inom bråkområdet. Detta avspeglas i viss utsträckning i läroböckerna, där de finländska böckerna omfattar fler moment på området. De moment som behandlas i båda ländernas böcker har dessutom en högre matematisk svårighetsgrad i de finländska än i de svenska böckerna.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella Matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral Matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att Matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom Matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvändningen i Matematikundervisningen är begränsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta område. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har använts som metodval. Fyra lärare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har använts som skapats utifrån syftets tre forskningsfrågor.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande Matematikundervisningen på gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan Matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans Matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.