Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en Matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en Matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en Matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Att Matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och Matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot Matematikundervisningen.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmågor och kunskaper i matematik, och då med fokus på elever i behov av särskilt stöd.Teori:Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där språket är den bro som förbinder social interaktion och individers tänkande.Vi utgick från litteratur som berörde kommunikationens betydelse i Matematikundervisningen.Vi använde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rätt" -innebär att läraren förklarar och använder slutna frågor. Både elever och lärare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i särskilt stor utsträckning i samtalet"Vad som helst duger" - Läraren går inte in i elevers resonemang även om elever visar icke-fungerande lösning strategier. Läraren är nöjd med rätt svar oavsett om resonemanget är korrekt eller inte. Beröm är vanligt, men utmaningar och diskussioner är ovanligt."Allt kan tas som en utgångspunkt för diskussion" ? Öppna frågor ställs ofta, både elever och lärare är intresserade av att kommunicera matematik.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom Matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till Matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om Matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ?Icke godkänt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade Matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en Matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Jag har i min undersökning sökt ta reda på hur elever i skolår fem och sex och ett antal lärare ser på undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvårigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa på? Detta är två frågeställningar som är viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkät under lugna omständigheter i klassrummet där jag själv var närvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fått tillförlitlig data från eleverna som en grund till denna studie. Därutöver fick åtta lärare besvara en enkät och några intervjufrågor att besvara utan att de sinsemellan utbytte åsikter om.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle?. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på Matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ?skolmatematik? utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi Matematikundervisningen.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat Matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie Matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar.

Det har tidigare uppmärksammats att magnetfältsnivåerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt på grund av den värmebädd som barnet ligger på. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfältsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfältsnivåer. Man har även funnit påverkan på hjärtfrekvensvariabilitet hos barn som vårdats i kuvöser och här misstänker man förhöjda magnetfältsnivåer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mätningar kartlägga lågfrekventa magnetfält i och kring två sorters kuvöser (Dräger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har långtidsregistreringar av magnetfältet utförts i båda kuvöstyperna.