
Sökresultat:
633 Uppsatser om Matematikundervisning - Sida 20 av 43
Kunskapssynen i gymnasieskolans matematikundervisning
Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.
Elevers uppfattning om bedömning i matematik i skolår 5
I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad.
Skönlitteratur : En inspirationskälla för elever i matematikundervisningen?
Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om Matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i Matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..
Att bedriva matematikundervisning med utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter
Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten..
Varför har elever svårigheter med lärande i matematik?
Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på vilka orsaker som gör att elever får svårigheter med lärande i matematik. Vi vill ta reda på hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och då arbeta förebyggande mot svårigheterna. För att få svar på våra frågor har vi studerat relevant litteratur inom ämnet. Vi har även intervjuat fem lärare som arbetar med Matematikundervisning i de lägre åldrarna för att ta reda på deras erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever får svårigheter med lärande i matematik främst beror på brister i undervisningen samt elevens självförtroende till sitt lärande.
Design av verklighetsanknuten matematikundervisning
The aim of this study was to design short interventions based on the literature study, which will change the pupils? posture on mathematics and connections between problem-solving in mathematics and everyday life. An experimental group of 17 pupils in fifth grade participated in the study and were educated in everyday mathematics 20 minutes a day during four weeks. The intervention was measured in a pre- and after questionnaire, in order to control the design and discover possible changes in the pupils? posture on mathematics and connections between problems and everyday life.
Med bild som verktyg kan det vara lättare att förstå matematik!
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i Matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.
Vilka möjligheter ger utomhusmatematiken i undervisningen?
Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i Matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin Matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till Matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.
Matematik som kommunikationsämne
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Agera för att underlätta - en beskrivning av på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik
Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.
Matematik och Entreprenöriellt Lärande
Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur Matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.
Att lägga grunden i matematik - ett varierat arbetssätt ger möjligheter
Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra Matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog.
Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata
arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av Matematikundervisningen..
Talradsmetoden ? ett sätt att förbättra prestationerna och matematikresultaten i den svenska skolan?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om talradsmetoden kan öka elevers prestationer och resultat i ämnet matematik. Undersökningen har gjorts i två elevgrupper som båda går i årskurs 2, en av dem har fått agera försöksklass medan en har varit kontrollklass. Undersökningen påbörjades med att båda klasserna gjorde två fördiagnoser. Efter dessa diagnoser hade försöksklassen sju undervisningstillfällen om talradsmetoden med mig som lärare medan kontrollklassen haft sin ordinarie lärare i sin vanliga Matematikundervisning. Det som avslutade undersökningen var att eleverna i båda klasserna gjorde en efterdiagnos. Försöksklassens elever ökade i antal rätt från för- till efterdiagnosen vilket visar att enligt resultaten som framkommit finns det möjligheter att både öka elevernas prestationer samt matematikresultat med denna metod..
Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete
Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract
Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i Matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education)
Speciallärarprogrammet - matematikutveckling
Skolutveckling och ledarskap
Lärande och samhälle
Malmö Högskola
Problemområde
Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik.
Syfte och preciserade frågeställningar
Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i Matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?.
Teoretisk ram
Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv.
Metod
Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.
Organisering av laborativ matematikundervisning i gymnasieskolan
Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet.
Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik.
Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor.
Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik..