Under Är 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall dÀr justitieombudsmannen, JO, och en del lÀnsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende pÄ socialnÀmnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var frÄga om sÀrskilt allvarliga konsekvenser med avseende pÄ att barn hade varit intagna i sÀrskilda ungdomshem utan att det förelegat nÄgon rÀttslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rÀttsliga förutsÀttningar som finns för omedelbara omhÀndertaganden av barn samt vilka rÀttsliga förutsÀttningar det finns för att fÄ skadestÄnd ifall det har skett ett omedelbart omhÀndertagande utan rÀttslig grund.Mina slutsatser Àr att för att ett omedelbart omhÀndertagande skall vara rÀttsligt grundat mÄste först tre förutsÀttningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhÄllande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhÄllandet medföra att det finns en pÄtaglig risk samt att behövlig vÄrd inte kan ges pÄ frivillig vÀg. SocialnÀmnden mÄste Àven göra sannolikt att ovanstÄende förutsÀttningar föreligger och att den behövliga vÄrden inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Det har tidigare uppmÀrksammats att magnetfÀltsnivÄerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt pÄ grund av den vÀrmebÀdd som barnet ligger pÄ. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfÀltsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfÀltsnivÄer. Man har Àven funnit pÄverkan pÄ hjÀrtfrekvensvariabilitet hos barn som vÄrdats i kuvöser och hÀr misstÀnker man förhöjda magnetfÀltsnivÄer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mÀtningar kartlÀgga lÄgfrekventa magnetfÀlt i och kring tvÄ sorters kuvöser (DrÀger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har lÄngtidsregistreringar av magnetfÀltet utförts i bÄda kuvöstyperna.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra barn och pedagogers förestÀllningar kring vilken betydelse sagan, sagolÀsning och sagoberÀttandet har? Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt anvÀnda sagan i verksamheten? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi undersökte tvÄ olika typer av sagosituationer. Det var en berÀttarsituation utan bok samt en sagolÀsningssituation frÄn bok. Vi ville ta reda pÄ vilka upplevelser barnen fÄr av sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok. DÀrefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende pÄ hur man rÀknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som Àr den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad sjÀlvhjÀlp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad sjÀlvhjÀlpsbok, tillgÀnglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp pÄ vÀntelista.

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Detta arbete handlar om nÀtverksfilsystemsprotokollen SMB/CIFS, SMB2 och NFSv3. Arbetet baseras pÄ artikeln ?A New Network File System is Born: Comparison of SMB2, CIFS, and NFS? som skrivits av Steven M. French pÄ IBM, Samba Team. I den artikeln saknas det prestandatester och dÀrför kÀnns det relevant att göra prestandatester för att fÄ fram vilket protokoll som har högst hastighet med olika filstorlekar i Windowsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och ljudrĂ€dsla hos hund. Blodprov togs pĂ„ 10 hundar som uppvisade symtom pĂ„ ljudrĂ€dsla för vanliga ljud i vardagen. Även 4 hundar som uppvisade rĂ€dsla utan att nĂ„got ljud kunde kopplas till hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jĂ€mfördes med kontrollhundar utan symtom. Bland hundarna dĂ€r ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Idag gör trÀindustrin avspÀnningsspÄr pÄ baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. SpÄren tillförs med tron att de ska minska spÀnningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spÄr utan att man tar hÀnsyn till vilket sÄgmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som anvÀnts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrÄn, dvs. avstÄnd till mÀrg. NÄgon djupare kunskap har ej funnits huruvida spÄren verkligen har haft betydelse.

Med jÀmna mellanrum byter skogsfastigheter Àgare. Arv, gÄva, köp och expropriering krÀver en fungerande vÀrdering. VÀrderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjÀlp av nÄgon av de gÀngse vÀrderingsmetoderna. För att vÀrderingar skall hÄlla god kvalitet Àven dÄ erfaren personal ej finns att tillgÄ behövs ytterligare metoder. MÄlet med studien Àr att undersöka variabler som pÄverkar priset vid en försÀljning av en skogsfastighet. Variablerna anvÀnds sedan för att sÀtta ihop en modell för vÀrdering. Denna studie baseras pÄ data frÄn 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar lÀn.

I museet eller i galleriet Àr distansen uppenbar, saker sÀtts bakom glas och transformeras till konsteller etnologiska föremÄl. Men vi skapar ocksÄ ett eget glas mellan oss sjÀlva och omvÀrlden.Verkligheten Àr ingenting utan vÄra fantasier och illusioner. Om verkligheten bara skulle varanÄgon sorts klar, ofiltrerad verklighet skulle det bli outhÀrdligt att leva i den. Fantasin bygger vÄrverklighet. Det ena existerar inte utan det andra.