Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, frÄn 25 miljoner Är 2000 till vad som berÀknas uppgÄ till 63 miljoner Är 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner dÀr den kognitiva förmÄgan inklusive kommunikation Àr pÄverkad. Högtekonologiska hjÀlpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens Àr i nulÀget ett outforskat omrÄde med begrÀnsad evidens dÀr fÄ studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes pÄ ett boende för personer med demenssjukdom dÀr sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Ett datalager anvÀnds för att lagra data pÄ ett sÄdant sÀtt att information enkelt kan utvinnas och anvÀndas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjÀlp av datalagret Àr av strategisk karaktÀr vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte Àr nödvÀndigt utan vecko -eller mÄnadsvisa uppdateringar Àr ofta fullt tillrÀckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör pÄverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det Àr viktigt att se till att uppdateringar sker pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndarna kan fÄ tillgÄng till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar pÄ femton olika faktorer som bör pÄverka valet av uppdateringsfrekvens.

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.

Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.

LÀpp-, kÀk och gomspalt (LKG) kan medföra svÄrigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlÀgga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambÄ samt jÀmföra röstresultat med data frÄn individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgÄende LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i tvÄ seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgÄtt svalglambÄoperation.

Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.

MÄnga i Sverige Àr negativt instÀllda till genmodifierad mat som har förÀndrats med hjÀlp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sÄdana kunskaper att de kÀnner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förÀndrade elevernas instÀllning till genmodifierad mat. En enkÀtstudie med sÄvÀl öppna som slutna frÄgor genomfördes pÄ 54 elever frÄn ett naturbruksgymnasium i nordvÀstra SkÄne dÀr 19 elever inte hade genomgÄtt genetikundervisning och och 35 elever hade fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet ansÄg det farligt att Àta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansÄg det farligt.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att arbeta fram en lÀttlÀst och lÀttförstÄelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krÄngliga och svÄrförstÄeliga. UtifrÄn de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkÀtundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frÄgestÀllningar var ?Hur kan man, med hjÀlp av form och principerna för lÀttlÀst, förenkla texten i elfakturor, utan att nÄgon viktig information gÄr förlorad?? och ?Hur kan lÀsflödet samt överblicken i en elfaktura förbÀttras??. UtifrÄn teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och dÀrefter gjordes Àndringar utifrÄn deras Äsikter.

UtgÄngspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som mÄnga framstÀllningar pekar pÄ att dagens matematikundervisningbedrivs pÄ ett mycket traditionellt sÀtt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklÀrare i grundskolans senare Är planerar, genomför, följer upp och utvÀrderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlÀrare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkÀt och intervju, dÀr den inledandeenkÀten dels har gett en bred bild av lÀrarnas uppfattningar inom nÄgra vÀsentliga omrÄdendels anvÀnts för att fÄnga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, dÀr avsikten varit att komma nÄgra utvalda lÀrare nÀrmare in pÄlivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det bÄde finns stora variationer mellan olika lÀraressÀtt att arbeta, samtidigt som det finns mÄnga gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fÄtt genom intervjuerna, vilken i mycket stÀmmer överens med flera tidigare undersökningar,Àr att den dominerande formen av individualisering Àr hastighetsindividualisering dÀreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen pÄ ett mer effektivt sÀtt krÀvs troligtvis en störrevariation, Àn vad denna undersökning kunnat visa, bÄde vad gÀller innehÄll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frÄgan om att lÄta sig styras elleratt försöka pÄverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krÀvs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssÀtt.

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.