SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Syfte: Att testa lÄgkontrastvisus med och utan blÀndning, fÀrgsinnespÄverkan samt komfort med fem sol- och filtersolglasögon frÄn Multilens, för att se hur var och en av glasen pÄverkar detta och för att jÀmföra skillnader mellan solglasen och filtersolglasen i bestÀmda par.Metod: 28 personer testade de olika solglasen; Pol B, pol G, och pol G15 och de bÄda filterglasen: C1 pol 3 och 511 pol 3. Resultaten jÀmfördes var för sig och i sol- och filterglaspar mellan pol B ? 511 pol 3 och C1 pol 3 ? pol G15. Pol G var neutral i sol- och filterglasjÀmförelsen. Varje glas testades ovanpÄ deltagarens habituella korrektion för lÄgkontrastvisus med en logMAR 10% kontrasttavla med och utan Brightness Acuity Tester.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet Àr att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning pÄ en gymnasiesÀrskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka kÀnslor och anvÀnda sig av kroppssprÄk, gester och ljud ofta lyckas pÄverka och uppnÄ delaktighet i sociala sammanhang. .

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..

Att matematik inte Àr det mest populÀra Àmnet i skolan Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar pÄ sjunkande attityder till Àmnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och Àldre elever. För att undersöka detta har enkÀter besvarats av 334 elever i Ärskurs 3-9, det vill sÀga elever i Äldrarna 9-15 Är. Undersökningen genomfördes i tre skolor frÄn tvÄ olika kommuner i mellersta Sverige.

Inom spelvÀrlden finns det mÄnga karaktÀrer med stereotypiska drag, som t.ex. har skurkar ofta spetsigare drag medan de goda har mjukare former. Dessa karaktÀrer Àr skapade för att vi snabbt ska kunna identifiera dem, dÄ mÀnniskor har en tendens att tolka andra utifrÄn de stereotypa drag som de finner hos personen. Denna studie undersöker om det Àr möjligt att skapa en viss typ av spelkaraktÀr utan att följa den stereotypiska mallen men ÀndÄ kunna förmedla vad för typ den Àr. För att ta reda pÄ det har en litteraturstudie och analys av kÀnda spelkaraktÀrer genomförts.

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

I denna rapport dimensioneras tvÄ olika trÀbroar efter Eurokoderna. En med underspÀnning och en utan. Syftet var att jÀmföra konstruktionstyperna. HjÀlpmedel för att Ästadkomma detta var berÀkningsprogrammet Rstab och Mathcad. Resultatet visade att vibrationer spelar en stor roll vid dimensioneringen.

Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..