BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Örebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.

Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framstÀller och konstruerar mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd. Hur talas det kring mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor analyseras, med diskursteori som bÄde metodologisk och teoretisk utgÄngspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gÀllande i den politiska debatten. Analysen visar pÄ att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framstÀllningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgÄngspunkt för diskursen..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.