Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlÀrningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vÄr kommande profession som lÀrare och serdet som vÄr uppgift att skapa en lÀrandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien Àr, att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hÄlla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gÀller Àmnet matematik.METOD:Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lÀrare.RESULTAT:Resultatet i vÄr studie visar, att de gemensamma drag som vÄra respondenter har, nÀr detgÀller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev pÄ dennesnivÄ och förutsÀttningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

DÄ standarden för blodtrycksmÀtning numera gÄtt ifrÄn mÀtning i liggande lÀge till mÀtning i sittande lÀge och dÄ det arteriella blodtrycket varierar med kroppslÀge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvÀrdera effekter av Àndrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmÀtning. Syftet med studien var dÀrmed att faststÀlla om resultatet av sittande blodtrycksmÀtning pÄverkas av om armstöd anvÀnds eller inte samt om anvÀndande av ryggstöd pÄverkar blodtrycksvÀrdet vid sittande mÀtning. 99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgÄ en undersökning dÀr fyra blodtryck mÀttes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). TvÄ blodtryck mÀttes sittandes pÄ en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. TvÄ tryck mÀttes sittandes pÄ en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade pÄ en brits i hjÀrthöjd under mÀtningarna med armstöd och under mÀtningarna utan armstöd höll testpersonen sjÀlv armen i hjÀrthöjd. Det föreligger inte nÄgra signifikanta skillnader i uppmÀtt blodtryck vid mÀtning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Rapporter frĂ„n bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste Ă„ren, samt att eleverna har svĂ„righeter med att klara godkĂ€nt i Ă€mnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus pĂ„ lĂ€rarna, lektioner, förstĂ„else, lĂ€xor och lĂ€roboken. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer dĂ€r vi intervjuade elever pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ matematiken. Resultatet av vĂ„ra intervjuer med eleverna visar pĂ„ att lĂ€rare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att lĂ€raren mĂ„ste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lĂ€ra sig.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Denna systematiska litteraturstudie upprÀttats av intresse att undersöka hur inkludering pÄverkar eleverna i matematiksvÄrigheter. Syftet med studien Àr att beskriva de utmaningar som lÀraren stÀlls inför vid inkludering av elever i matematiksvÄrigheter. Detta leder Àven till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvÄrigheter. Resultatet visar pÄ att mÄnga forskare stÀller sig positiva till inkludering, men menar att lÀrare behöver mer kompetens pÄ omrÄdet. Det pÄvisas Àven att inkludering inte passar alla elever i matematiksvÄrigheter.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder dÀr slakt utan bedövning Àr olagligt, och dÀrmed Àr Àven religiös slakt utan föregÄende bedövning förbjuden. MÄnga muslimer har valt att kompromissa och tillÄta slakt med bedövning, framförallt reversibel sÄdan. Judar tillÄter dock inte bedövning pÄ grund av att det uppstÄr vÀvnadsskador. Denna litteraturöversikt syftar till att diskutera vilka djurvÀlfÀrdsbekymmer som uppstÄr vid slakt av nötkreatur och fÄr utan föregÄende bedövning och hur dessa kan reduceras genom att vÀlja en bra fixeringsmetod. Fixering dÀr djuren fÄr stÄ i upprÀtt stÀllning Àr bÀst ur djurvÀlfÀrdsperspektiv.

Syftet med denna rapport Àr att fÄ mer kunskap om hur digitala lÀromedel kan frÀmja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar tvÄ delar. Denförsta delen bestÄr i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras pÄ tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen bestÄr i att analysera tre olika programvaror med hjÀlp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se pÄ vilka sÀtt programvarorna frÀmjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen Àr mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlÀtta matematikundervisningen.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

I vÄr vardag möter vi stÀndigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikÀmnet och dÀrför Àr det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstÄ hur elever tÀnker och resonerar nÀr de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolÄr 3 gÄr tillvÀga nÀr de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar pÄ elevers val av lösningsstrategier, i vilken utstrÀckning laborativt material anvÀnds, samtidigt som en jÀmförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever anvÀnder flera olika lösningsstrategier och Àven kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudrÀkning och laborativt material.