Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvÄrigheter En intervjustudie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr de möter elever i matematiksvÄrigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lÀrandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacherŽs meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar verksamma lÀrare har om elever i matematiksvÄrigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna sjÀlva tÀnker om sin undervisning, sitt lÀrande och svÄrigheterna. VÄr bakgrund bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr vi har sammanstÀllt begrepp, utvÀrderingar samt forskning och litteratur som berör omrÄdet matematiksvÄrigheter och matematikundervisningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i Är 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvÄrigheter. Genom examensarbetet har vi fÄtt fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvÄrigheter och vilka strategier de anvÀnder för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. VÄrt resultat pekar pÄ en undervisning som för pedagogernas del Àr komplex och dÀr det finns svÄrigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svÄrigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagoger i skolÄr F-3 anvÀnder sig av i matematikundervisningen. Vi vill Àven undersöka i vilken mÄn pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi försökt fÄ svar pÄ vilka arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder sig av. I vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av lÀrobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik Àr frÄgor vi velat fÄ svar pÄ. Vi har Àven frÄgat om de anser att de fÄr tillrÀcklig kompetensutveckling i Àmnet.Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning Àr bundna till lÀromedlen trots att de Àr medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vÄr undersökning vill vi visa att det Àr viktigt att pedagogerna vÄgar slÀppa den lÀroboksstyrda undervisningen och istÀllet arbeta utifrÄn elevernas behov..

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever med dyslexi ser pÄ sitt lÀrande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjÀlp de har fÄtt under sin skolgÄng, samt vad de skulle ha önskat att de fÄtt hjÀlp med. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört Ätta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet samt med nÄgra i vuxen Älder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej pÄ frÄgan om deras dyslexi pÄverkat matematikinlÀrningen.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.

Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom omrÄdet visar att omkring 50% av eleverna i skolÄr 7-9 tycker att matematik Àr roligt, och att praktisk matematik kan förÀndra dessa attityder positivt. I min undersökning vÀljer jag att observera en klass med elever i skolÄr 6 nÀr de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation frÄn att rÀkna i boken samt att det Àr roligt att klippa, klistra och mÄla.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar pÄ textuppgifter i matematik samt exempel pÄ hur lÀraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket Àr syftet med studien. Metoden som anvÀnts Àr aktionsforskning. Exempel pÄ svÄrigheter Àr sprÄkbrister i svenska och matematik, som stÀnger ute och orsakar lÄsningar för eleven. Andra orsaker Àr brister i lÀrandets grundförutsÀttningar som klassrumsklimat med arbetsro och lÀrarens förvÀntningar. LÀraren kan genom sitt sÀtt att förklara pÄ olika sÀtt nÄ eleven vilket leder till en progression.

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

För över tvÄ decennier sedan lades den myndighet ner som godkÀnde svenska lÀromedel innan de lades ut pÄ marknaden. Trots att lÀromedel idag inte Àr kvalitetssÀkrade pekar forskningen pÄ att lÀroböcker har en dominerande roll i matematikundervisningen. Enligt lÀroplanen ska matematikundervisningen bland annat syfta till att förmÄgorna att resonera och kommunicera ska utvecklas. I denna studie har dÀrför innehÄllet i tre aktuella lÀromedelserier kritiskt granskats utifrÄn vilket utrymme som ges till resonemangs- och kommunikationsförmÄgan. Det visade sig att bÄde resonemangs- och kommunikationsförmÄgan gavs möjlighet att utvecklas i arbete med lÀromedelsserierna, men i otillrÀcklig grad.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.