Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ kunskap om hur vi pÄ bÀsta sÀtt skulle kunna underlÀtta andrasprÄkselevernas lÀrande i matematik. Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lÀrare med erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever intervjuades pÄ tvÄ olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare Är. LÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssÀtt. TvÄ lÀrare anvÀnder sig i till stor del av enskild rÀkning vilket enligt forskningen inte gynnar andrasprÄkselevers lÀrande.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse och kunskaper om hur skriftliga rÀknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillÀgna sig förstÄelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lÀrare som har erfarenhet av att undervisa Ärskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut frÄn rÄdatan samt att en fÀrgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudrÀkning och standardalgoritmer anvÀnds frÀmst men Àven andra rÀknemetoder förekommer.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Syfte: Det Àr mÄnga som upplever att de fÄr torra ögon vid anvÀndning av kontaktlinser. DÀrför Àr syftet med denna studie att jÀmföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser pÄverkar tÄrfilmsstabiliteten.Metod: 30 stycken vana linsbÀrare deltog i studien. TvÄ mÀtningar utfördes, en gÄng pÄ eftermiddagen dÄ försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en dÄ de anvÀnt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mÀttes indirekt med hjÀlp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mÀtningar per öga dÀr ett medelvÀrde sedan rÀknades ut.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vÀnster ögas mÀtningar.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.

PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.

Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a relatively new method for learning a foreign language. CLIL programs are growing in popularity and more and more schools are adopting it all around the world. There is still no special education for the teachers working with CLIL, though research suggests it may be an effective method for achieving good results.To get a realistic view of the work of a CLIL teacher, I have interviewed four different mathematic teachers who work at CLIL international schools in Spain with English as the foreign language. I have compared their methods and experiences with the main ideas of current research in this particular field.The survey shows that the teachers? views about how CLIL is to be used do not completely correspond to that of the research.

Detta arbete gÄr ut pÄ att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tÀnka pÄ, reflektera över eller vÀrdera det jag spelar. De frÄgor och funderingar jag kommer att utgÄ ifrÄn Àr: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar?* Kan jag spela utan att vÀrdera det jag spelar? * Hur pÄverkar dessa försök och förhÄllningssÀtt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frÄgor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgÄngspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jÀmför sedan detta med hur det lÀt och sÄg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok ?Effortless Mastery? och Stephen Nachmanovitchs bok ?Free play?..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..