Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur tvÄ lÀrare pÄ en skola i skolÄr 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrÄn deras kön? Vi vill Àven se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lÀrarna Àr genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att fÄ en inblick i samspelet mellan lÀrare och elev.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik Àr vi som blivande lÀrare förstÄr vikten av att forma undervisningen utifrÄn elevernas verklighet för att fÄnga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgÄr frÄn matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i rÀkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i bÄde skola och vardagsliv. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogen ser pÄ vardagsanknuten matematik, ser pedagogen nÄgra möjligheter eller svÄrigheter? Vi har i vÄr studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mÀta matematisk kreativitet pÄ olika sÀtt och att jÀmföra den matematiska kreativiteten mellan olika Äldrar och mellan könen. 142 elever frÄn Äk 6, Äk 8 och Äk 1 i gymnasiet gjorde tvÄ test, test A och test B. Resultaten frÄn test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsÀtta att anvÀnda samma strategi nÀr den inte Àr optimal lÀngre. I detta test visade pojkarna bÀttre resultat Àn flickorna. NÀr det i test B gÀllde att komma pÄ mÄnga rÀtta lösningar var det deltagarna frÄn Äk 8 som visade större kreativitet Àn de övriga deltagarna i detta test.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers anvÀndarupplevelser av ett digitalt lÀromedel och ett lÀrspel i ett svenskt klassrum dÀr mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mÄl Àr att med ett elevperspektiv bidra till vidare anvÀndarcentrerad utveckling av digitala lÀromedel och lÀrandeteknologi riktad till barn och till en djupare förstÄelse för hur lÀrandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstÄ i klassrumsmiljön.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

I vÄrt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hÀmta inspiration, tillÀgna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna nÄgot som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt - allmÀnt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vÄr litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor lÄngt matematikprojekt i Är 8, dÀr vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det hÀr projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se nÄgon attitydförÀndring frÄn elevernas sida gentemot matematikÀmnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i Är 8 fÄr nÀr utomhusmiljön anvÀnds som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.