Inför starten av en ny förskola vÀcktes vÄrt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgÄngspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att anvÀnda oss av Sterns teorier om barns sjÀlvutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad hÀnder i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 Är) under inskolningen pÄ för-skolan? Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolegrupper med hjÀlp av videokamera och lö-pande protokoll.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Är 1 och 2 definierar, anvÀnder och introducerar det matematiska sprÄket. Detta bland annat för att förstÄ vilken roll det matematiska sprÄket spelar för matematikförstÄelse dÄ det sÀgs att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre jÀmfört med andra lÀnder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lÀrarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jÀmfört vÄr analys med vad forskningen anser om Àmnet. Vi har utgÄtt frÄn socialkonstruktivismen och dÀrför Àr kommunikation av olika slag en röd trÄd genom vÄrt arbete. Med kommunikation menar vi hÀr, kommunikation mellan mÀnniskor, med lÀroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt pÄverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlÀmnas frÄn förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnds som metod. Sex förskollÀrare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrÄn en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lÀrares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995).

Syftet med studien var att undersöka meÀnkielis stÀllning bland barn och ungdomar i Norrbotten. Undersökningen bygger pÄ enkÀtsvar frÄn elever i de fem Norrbottenskommuner dÀr meÀnkieli Àr förvaltningssprÄk. BÄde elever med och elever utan anknytning till meÀnkieli besvarade enkÀten. FrÄgorna rörde deras förstÄelse och bruk av meÀnkieli, deras attityd till sprÄket samt vad de tror om framtiden för sprÄket.  Av undersökningen framkom att mÄlgruppen i högre utstrÀckning förstÄr meÀnkieli Àn vad de sjÀlva kan tala sprÄket. De flesta av respondenterna anser det inte viktigt att meÀnkieli i framtiden lever kvar som talat sprÄk. Av de som i nÄgon utstrÀckning förstÄr meÀnkieli tror drygt hÀlften att deras framtida barn i nÄgon mÄn ocksÄ kommer att förstÄ sprÄket.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver ocksÄ Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen Àr att ta reda pÄ och redovisa hur miljön pÄ hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna pÄ des-sa tvÄ förskolor ser pÄ betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och lÀran-de.METOD:Metoden bestÄr av att en övergripande self-report frÄga lÀmnats ut till 12 pedagoger i tvÄ olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de tvÄ praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesÀtt..

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

SamhÀllet gÄr i dag mot en framtid vilken krÀver en lÀs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som gÄr ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra Àmnen försvÄrats dÄ eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmÀrksammats och hanterats pÄ olika sÀtt genom Ären. För att se hur skolorna hjÀlper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels lÀsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i tvÄ olika skolor.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence Àr. Vad det innebÀr att göra en due diligence av immateriella rÀttigheter i samband med ett företagsförvÀrv. Samt att Àven undersöka de juridiska frÄgestÀllningar som uppstÄr i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence Àr ett begrepp frÄn engelskan och den direkta översÀttningen Àr ?vederbörlig omsorg?.

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden. USA var inte lÀngre skyddat av stora hav utan var nu sÄrbart för anfall. En ny vÀrld krÀvde nya krig och de gamla doktrinerna för rÀttfÀrdigande av krigföring och nationalstatens suverÀnitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA sÀkerhet och vÀrldens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rÀttfÀrdigande av en militÀr invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rÀttfÀrdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krÀvde en modig retorik för att rÀttfÀrdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter mÄnga Är ? avsÀtta den Irakiska diktatorn.GrÀnsen mellan mod och dumdristighet Àr hÄrfin.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

BlodtrycksmÀtning innehÄller mÄnga olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan pÄverka resultatet vid blodtrycksmÀtning. Faktorerna delades in i kategorierna klÀder (med/utan), arm (höger/vÀnster), och korsade ben eller ej. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes tre frÄgor; Blir det nÄgon skillnad om blodtrycket mÀts med eller utan klÀder under blodtrycksmanschetten? Spelar det nÄgon roll om blodtrycket mÀts i höger eller vÀnster arm? Hur pÄverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmÀtning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och vÀrderades vetenskapligt. Inom kategorin klÀder pÄvisades inte resultatet nÄgon skillnad i uppmÀtt blodtryck beroende pÄ om armen var klÀdd eller ej.

Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem vÀrlden över har lett till ett stort anvÀndande av s.k. webradio. Miljontals anvÀndare lyssnar dagligen pÄ de tiotusentals tillgÀngliga webradiostationerna. Webradio Àr ett sÀtt att via Internet och TCP/IP sÀnda radio. Oftast anvÀnds de populÀra MP3-formatet men nya bÀttre standarder hÄller pÄ att etableras.

SammanfattningI dagens trafik uppstÄr dagligen köer pÄ grund av olika hÀndelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta pÄ grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om hÀndelserna. Det hÀr arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga hÀndelserna som pÄverkar trafikflödet. Applikationen Àr snabb att ladda pÄ mobila enheter och innehÄller ett enkelt formulÀr för rapportering av hÀndelser utifrÄn fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara pÄ webbapplikationen utan sprids Àven vidare till tre olika sociala nÀtverkstjÀnster och bloggar.

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.