Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur trummisar fÄr jobb idag och om nÀtverk pÄverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer med fem lÀmpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak fÄr jobb genom kontakter och personliga nÀtverk och att de förlitar sig till stor del pÄ kontakter och nÀtverk för framtida jobb. Rykte har ocksÄ visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar Àven att det inte rÀcker med att endast vara en bra trummis för att bli anstÀlld, utan att man Àven mÄste ha tillrÀckliga sociala fÀrdigheter, dÄ jobbet sÀllan gÄr ut pÄ att bara spela trummor utan Àven inkluderar sociala företeelser.

Detta arbete handlar om antivirusprogram och vad det finns för hjÀlpmedel för hemanvÀndare utan teknisk bakgrund att finna det antivirusprogram som passar dem bÀst. MÄlet med arbetet Àr att producera en guide för hemanvÀndare som ska hjÀlpa dem inför deras val av antivirusprogram. I detta arbete har tre olika metoder anvÀnts för att besvara de frÄgor och den hypotes som stÀllts. Först gjordes en litteraturstudie dÀr bakgrundsmaterial inhÀmtades. NÀsta steg var att genomföra intervjuer med experter inom omrÄdet för att ta reda pÄ vad guiden skulle innehÄlla. Som sista steg utfördes en enkÀtundersökning som riktade sig till hemanvÀndare för att ta reda pÄ om den framtagna guiden besvarade hypotesen.

I dagens samhÀlle finns det en tydlig grÀns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsÀttning har samma demokratiska rÀttigheter att vara en del av samhÀllet och kÀnna en samhörighet sÄ har utvecklingen för en universell design, det vill sÀga en design som nÄr ut till fler mÀnniskor, gÄtt sakta framÄt. Denna studie Àmnar i att undersöka hur dagens formgivare lÀttare kan nÄ ut till bÄde personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning genom universell design, och dÀrmed minska grÀnsen mellan dessa tvÄ mÄlgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att fÄ kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och vilka kommunikationshjÀlpmedel det anvÀnder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att fÄ en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen frÄn intervjuerna och resultaten frÄn den befintliga förpackningen blev utgÄngspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgÄngspunkterna vara lÀttare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning att förstÄ.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ hur elever anvÀnder sig av bildsprÄket i matematiken och varför man ska anvÀnda sig av bilder för att öka förstÄelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till tvÄ frÄgestÀllningar:- Hur beskriver elever i Är nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att anvÀnda sig av bildsprÄket för att öka förstÄelsen för matematiska begrepp? FrÄgorna har jag sökt svar pÄ genom att göra en litteraturstudie dÀr man behandlar bildsprÄket frÄn olika hÄll: Det ÀrlÀrare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildsprÄket i matematiken, böcker som behandlar bildsprÄket ur ett mer konstnÀrligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns sprÄkliga utveckling. Jag har Àven gjort en undersökning i form av en enkÀt frÄn tvÄ klasser i Är nio. De har fÄtt pÄ ett sÄ matematiskt sÀtt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begrÀnsningsÄtgÀrder pÄ ett Àldreboende för mÀnniskor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anstÀllda intervjuades. Svaren tyder pÄ att personalen hade goda kunskaper om olika begrÀnsningsÄtgÀrder och att det Àr förbjudet att anvÀnda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder samt medicinering som begrÀnsande för en mÀnniska med demens, utan Àven att sjuka boende ofta mÄste vÀnta pÄ att deras behov blev tillfredstÀllda. Alla intervjuade var eniga om att de anvÀnde begrÀnsningsÄtgÀrder enbart i sÀkerhetssyfte.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebÀr att handel av byggtjÀnster numera ska behandlas med omvÀnd skattskyldighet. DÀrav ska inte lÀngre sÀljare av byggtjÀnster redovisa moms pÄ sina utgÄende fakturor utan sÀljaren ska redovisa bÄde in- och utgÄende moms. Orsaken bakom laginförandet Àr den mÀngd momsfusk som uppmÀrksammats dÀr sÀljare av byggtjÀnster fÄtt inbetalt moms för sina tjÀnster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behÄllt den i egen ficka. VÄr uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..

There has been a lot of debate in media about mathematics teaching in grade school in Sweden. Many students experience that mathematics in grade school is abstract, which leads to decreased interest of mathematics in early years. An international study indicates that Swedish students in class 4 do not fulfill the mean for mathematics according to EU/OECD countries. The study also shows that Sweden practice a textbook driven education, compared to other countries. The aim for this study was to find out how a few pedagogues for class F-6 teach mathematics, and why they have chosen to educate the way they do.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.