Syftet med denna uppsats var dels att ta reda pÄ hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjÀlp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssÀtt för begrepp inom geometrin. FrÄgestÀllningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lÀrande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundlÀggande geometriska formerna? Hur kan matematiklÀrare anvÀnda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna valde jag att anvÀnda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades pÄ kvalitativ metod, dÀr intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lÀrande, vilket ingÄr i Bruners representationsteori.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

Tal och röst styrs av komplicerade processer, dÀr vitt skilda funktioner anvÀnds i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn den objektiva mÀtbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, styrka och det man kallar talarformanten Àr tvÄ parametrar som pÄverkar hur rösten lÄter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant pÄverkar vilka stimuli otrÀnade röstbedömare tycker bÀst om.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Syfte: Att mÀta kontrastkÀnsligheten pÄ en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkÀnsligheten Àndras med olika additioner.Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en lÄg addition pÄ +1,00 D, en mellanaddition pÄ +1,50 D och en hög addition pÄ +2,00 D och Àven med en kontaktlins utan addition som ocksÄ var Biofinity. MÀtning av hög- och lÄgkontrastvisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser.Resultat: MedelvÀrdet för högkontrastvisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och nÄgot högre dvs. sÀmre visus med addition.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvÄrigheter samt de matematiskt begÄvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjÀlpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med sÀrskilda behov". VÄr enkÀtundersökning Àr riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga Är. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: VÄrt intresse för matematik vÀcktes nÀr vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Ett ökande antal operationer sker dagkirurgiskt vilket leder till att patienten fÄr ett kortare avbrott i arbete och socialt liv. Denna typ av vÄrd medför dock mindre tid för undervisning perioperativt, vilket blir en utmaning för vÄrdpersonalen. Information Àr centralt i omvÄrdnaden av patienten som genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Utan information har patienten en minskad förmÄga att ta en aktiv del i den perioperativa processen. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av perioperativ information vid ett dagkirurgiskt ingrepp.

Den tekniska utvecklingen har medfört bÄde fördelar och nackdelar för upphovsmÀnnen. UpphovsmÀnnen har blivit sÄrbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillÄtelse. Fildelning i sig Àr inte olagligt. Men det Àr olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rÀttsinnehavarens tillstÄnd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhÀllet dÄ det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.

Denna studie beskriver effekterna betrÀffande överlevnad och tillvÀxt hos gran (Picea abeis L. Karst) vid tillsats av superabsorbent Luquasorb 1280R i samband med plantering under olika betingelser. Plantor i form av tÀckrot och barrot studerades. Tillsats av superabsorbent visade sig ha en positiv inverkan pÄ de studerade parametrarna i jÀmförelse med referensmaterial utan tillsats av superabsorbent. Detta visade sig sÀrskilt vid extremförsök under tak utan tillgÄng till vattentillförsel under försöksperioden, förutom vattentillsats i samband med plantering..

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelÀrare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. ForskningsfrÄgan som jag formulerade för att nÄ mitt syfte var: Vad har lÀrarna för erfarenheter och instÀllning till matematik och vilket tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder de för att nÄ eleverna med problemlösning? För att fÄ svar pÄ min forskningsfrÄga valde jag en hermeneutisk metod dÄ jag arbetade med enkÀter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkÀtsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklÀrare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebÀr att handel av byggtjÀnster numera ska behandlas med omvÀnd skattskyldighet. DÀrav ska inte lÀngre sÀljare av byggtjÀnster redovisa moms pÄ sina utgÄende fakturor utan sÀljaren ska redovisa bÄde in- och utgÄende moms. Orsaken bakom laginförandet Àr den mÀngd momsfusk som uppmÀrksammats dÀr sÀljare av byggtjÀnster fÄtt inbetalt moms för sina tjÀnster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behÄllt den i egen ficka. VÄr uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..