Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Syfte: Det Àr mÄnga som upplever att de fÄr torra ögon vid anvÀndning av kontaktlinser. DÀrför Àr syftet med denna studie att jÀmföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser pÄverkar tÄrfilmsstabiliteten.Metod: 30 stycken vana linsbÀrare deltog i studien. TvÄ mÀtningar utfördes, en gÄng pÄ eftermiddagen dÄ försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en dÄ de anvÀnt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mÀttes indirekt med hjÀlp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mÀtningar per öga dÀr ett medelvÀrde sedan rÀknades ut.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vÀnster ögas mÀtningar.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.

PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.

Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a relatively new method for learning a foreign language. CLIL programs are growing in popularity and more and more schools are adopting it all around the world. There is still no special education for the teachers working with CLIL, though research suggests it may be an effective method for achieving good results.To get a realistic view of the work of a CLIL teacher, I have interviewed four different mathematic teachers who work at CLIL international schools in Spain with English as the foreign language. I have compared their methods and experiences with the main ideas of current research in this particular field.The survey shows that the teachers? views about how CLIL is to be used do not completely correspond to that of the research.

Detta arbete gÄr ut pÄ att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tÀnka pÄ, reflektera över eller vÀrdera det jag spelar. De frÄgor och funderingar jag kommer att utgÄ ifrÄn Àr: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar?* Kan jag spela utan att vÀrdera det jag spelar? * Hur pÄverkar dessa försök och förhÄllningssÀtt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frÄgor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgÄngspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jÀmför sedan detta med hur det lÀt och sÄg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok ?Effortless Mastery? och Stephen Nachmanovitchs bok ?Free play?..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvÄrigheter En intervjustudie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr de möter elever i matematiksvÄrigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lÀrandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacherŽs meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar verksamma lÀrare har om elever i matematiksvÄrigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna sjÀlva tÀnker om sin undervisning, sitt lÀrande och svÄrigheterna. VÄr bakgrund bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr vi har sammanstÀllt begrepp, utvÀrderingar samt forskning och litteratur som berör omrÄdet matematiksvÄrigheter och matematikundervisningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i Är 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvÄrigheter. Genom examensarbetet har vi fÄtt fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvÄrigheter och vilka strategier de anvÀnder för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. VÄrt resultat pekar pÄ en undervisning som för pedagogernas del Àr komplex och dÀr det finns svÄrigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svÄrigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagoger i skolÄr F-3 anvÀnder sig av i matematikundervisningen. Vi vill Àven undersöka i vilken mÄn pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi försökt fÄ svar pÄ vilka arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder sig av. I vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av lÀrobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik Àr frÄgor vi velat fÄ svar pÄ. Vi har Àven frÄgat om de anser att de fÄr tillrÀcklig kompetensutveckling i Àmnet.Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning Àr bundna till lÀromedlen trots att de Àr medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vÄr undersökning vill vi visa att det Àr viktigt att pedagogerna vÄgar slÀppa den lÀroboksstyrda undervisningen och istÀllet arbeta utifrÄn elevernas behov..

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever med dyslexi ser pÄ sitt lÀrande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjÀlp de har fÄtt under sin skolgÄng, samt vad de skulle ha önskat att de fÄtt hjÀlp med. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört Ätta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet samt med nÄgra i vuxen Älder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej pÄ frÄgan om deras dyslexi pÄverkat matematikinlÀrningen.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.