The ideas of Sokrates and Plato compared with the ideas in the Swedish curriculum from 1994..

In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals? mind and her identity is dependent on the surrounding community.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet återkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpåverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapå ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 årsfinanskris kommer att påverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lämplig metod har författarna utgått från problemformuleringen och måletatt nå uppsatsens syfte, där de funnit det lämpligt att använda sig av både kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frånHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser på pantsättningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurägarstrukturen påverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart är till nytta med enstark koppling till industrin..

Arbetet är en källstudie över inlägg publicerade på skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förändringar i det samhällsvetenskapliga programmet gällande ämnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slå samman filosofi med psykologi kritiserades utifrån administrativa problem. Ämnena ansågs dessutom vara alltför olikartade för att slås ihop med hänsyn till deras vetenskapliga metoder, innehåll och historik. Resultatet är i linje med Lindes begrepp ämnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp påtvingad kollegialitet.

???Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning.Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärarna arbetade med olika representationsformer inom matematikundervisningen i årskurs 1-3. Vi samlade in vårt empiriska material genom intervjuer av klasslärare samt observationer där dessa lärare undervisade i matematik. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika representationsformer i sin undervisning. Det visar också att representationsformer används som ett hjälpmedel när nya begrepp ska introduceras för eleverna. Växlingarna mellan representationsformer fördjupar elevernas förståelse för matematiken och hur tal och räknesätt hänger ihop.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..