Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

This essay is a combination of an interview, survey and an observation that involves seven different teachers and thirty-eight pupils in a school situated in a suburb of Stockholm. The purpose of my research is an attempt to give a picture of how a team of teachers in a primary school act together when teaching maths, as the majority of the pupils have another mother tounge than Swedish. Yet another purpose of this essay is to examine what possibilities this team of teachers have in trying to develop the Swedish language within other bilingual pupils and at the same time develop their math comprehension. I have chosen to initiate the theoreti-cal starting point through the points of Rodell-Olgac & Rönnberg & Rönnberg; these authors discuss the importance of language comprehension when it comes to developing ones math skills. I have reached the conclusion in my examination that it is important to raise the impor-tance of language comprehension within math-education.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate if elementary school pupils? attitudes towards mathematics, from a teacher?s perspective, have changed since 2001-2002. I also intend to investigate if the whys and wherefores among the pupils attitude are the same and what influences pupils? attitude to mathematics. The reason why I chose to deepen myself into elementary school pupils? attitude to mathematics, and things that relate, is that I find it very interesting.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.