SyfteSyftet med studien var att undersöka på vilka sätt två gymnasieelever, som är i Matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den Matematik de lär i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation.MetodStudien är etnografiskt inspirerad.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar Matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

ResuméArbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva Matematikundervisning ? Sju lärares berättelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvägagångssättSyftet med studien var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare säger att de använder för att få eleverna att förstå Matematik. Vi ville veta hur verksamma lärare undervisar sina elever i Matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vår lärarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur Matematikundervisningen kan bedrivas på ett bättre sätt. Utifrån egna erfarenheter har vi noterat att många elever upplever Matematikämnet som svårt, tråkigt och enformigt. Metoden vi använt oss av är kvalitativ, vi har intervjuat lärare för att få deras tankar kring Matematikundervisning.

I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i Matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda på hur lärare i årskurs fem och sex uppfattar relationen mellan läsförståelse- och Matematiksvårigheter samt hur de väljer att arbeta inom dessa områden. Vi har även genom enkäter hos dessa lärares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom läsförståelse och Matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgått från i denna rapport är fenomenografi som handlar om hur människor uppfattar sin omvärld. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i Matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker Matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i Matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i Matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas Matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och Matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och Matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och Matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i Matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för Matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två Matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för Matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom Matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3.

AbstractThe purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.?Talking maths? with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics.

SammanfattningUndervisningen i Matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i Matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område.

Studier visar att Matematikundervisningen i skolan präglas av enskilt arbete utifrån läroböcker. Samtidigt framhåller rapporter från Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, så som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssätt på gymnasial nivå, med fokus på kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som används vid studien är kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie där fem grupper bestående av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.