Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och Matematiksvårigheter.En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och Matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan Matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i Matematik som görs i år 9 samt det Matematikbetyg som eleverna fick i år 9.Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och Matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i Matematik..

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och Matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och Matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och Matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och Matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och Matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i Matematik.

Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ?Att lyfta Matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på Matematik och öka intresset för Matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för Matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om Matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med Matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med Matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Syftet med detta examensarbete är att studera några olika lärares underlag för slutbetyg i Matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag går till. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem Matematiklärare vilka analyseras och jämförs med styrdokument och tidigare forskning för att få en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrån olika tillvägagångssätt hos de fem lärarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer är olika beroende på lärare, men att det över lag är provdominerande underlag de använder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. Några lärare sätter även betyg på delvis fel grunder, genom att till exempel använda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers Matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-länderna, ett resultat som dessutom över tid försämrats mest bland deltagande länderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i Matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagändring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats är att följa upp hur lagändringen kan komma att ge en förändring i Matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts där lärares tankar och erfarenheter gällande utökad undervisningstid, gynnsam Matematikundervisning och vilka förändringar denna lagändring kan medföra undersöks. Dessa förändringar har sedan satts i relation till inlärningsteorier och med vad forskning menar att framgångsrik Matematikundervisning är.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i Matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lärande i Matematik. Utgångspunkten för arbetet hämtade jag från erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssätt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en åttondeklass i Luleå kommun med 25 elever. Under Matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefär 30% av lektionen.

Under vår utbildning på Lärarutbildningen på Malmö högskola har lärobokens vara eller inte vara ständigt diskuterats i olika sammanhang. Därigenom har våra frågor väckts kring användandet av läroboken ute i skolorna. För att svara på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare för att se hur deras tankar, arbetssätt och inställning till läroböcker har förändrats från examen till idag. I vårt arbete behandlar vi olika lärande- och kunskapsteorier som berör användandet av läroboken och synen på kunskap och lärande. Utifrån vårt resultat anser lärare att läroboken i Matematik är ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i färdighetsträningen.

Syftet med den här studien har varit att skapa en vidare förståelse av flerspråkig undervisning genom att undersöka hur lärarna i studien uppfattar elevers lärande i Matematik samt hur de undervisar flerspråkiga elever inom ämnet Matematik.   Lärande och undervisning i Matematik hör tätt samman med språket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv där jag ser lärare och elevers kulturella bakgrunder samt språk som resurser för lärandet i Matematikundervisningen.   I studien har jag utgått från Sydafrikanska lärares perspektiv. Fem lärare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag använde mig av etnografiska metoder där jag kunde se samspelet mellan lärare och elever. Studien är kvalitativ, det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lärarna i studien såg elevernas flerspråkighet som en resurs för individen och samhället.

Lärare planerar undervisning och väljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lärares tankar om vilket matematiskt innehåll elever möter samt vilka förmågor elever tränar i arbetet med en uppgift i Matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare som fick svara på frågor kring en uppgift i Matematik. De övergripande frågorna handlade om matematiskt innehåll och förmågor, men även uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrågades. Lärarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i Matematik.Studien visade att lärarna i hög utsträckning sorterade in uppgiften inom området kombinatorik och att de framförallt såg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna uppsats är att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnå visuell hierarki, som är ett verktyg för att få det önskade flödet av uppmärksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare än att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar på frågeställningarna. Det finns fler sätt att manipulera text för att uppnå önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete är baserat på ett experiment som görs på 50 deltagare med ett onlinefrågeformulär och tre självgjorda bilder där vi kan utvärdera resultaten, jämföra dem med andra teorier och beräkna den mest effektiva uppmärksamhetsgivaren. Vi har också utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lärarna anpassar Matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar.

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare bedömer och vad de upplever vara väsentligt att elever lär sig i Matematik. Vi har utgått från aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vårt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med åtta lärare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhällen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lättöverskådligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lärarna är mycket läromedelsbundna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för Matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för Matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk Matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för Matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..