Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Fantasy War Game är en spelmotor gjort i PHP med inslag av Java. Själva striden är uppbyggd med objektorienterad programmeringsmetodik. Spelet är ett textbaserat rollspel i high fantasy-miljö. Sidan är ett interaktivt konfliktspel där spelarna kan utveckla sitt gäng, slåss mot monster eller andra spelare..

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Syftet med följande studie är att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lärande får på en grupp elever med svårigheter i matematik på gymnasieskolan. De två huvudfrågorna som undersökningen söker svar på är det upplevelsebaserade lärandets effekter på elevernas motivation och dels dess effekter på deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfällen har videofilmats och observerats av två lärare enskilt vid olika tillfällen. En kort intervju med eleverna har också gjorts.Resultatet som den här studien kommer fram till är att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lärandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som särskilt viktiga för den här typen av elever på gymnasieskolan med svårigheter i matematik..

Efter att den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fått ett betydligt större fokuseringsområde än tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlärning. Detta har resulterat i att många lärare har förändrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning? Vilka åsikter de har och hur den formativa bedömningen påverkar elevernas inlärning och i så fall hur? Studien omfattar fyra stycken lärare med många års arbetslivserfarenheter inom läraryrket.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Undersökningsmetoden som vi använde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pågick under fem veckor och utfördes i år 8 på två skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i ämnet matematik. Vi kom under vårt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna är sådana som handlar om saker ur deras egen närhet, något som de känner igen.