I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärandei matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap ochlärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser ochspråket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på enkvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik i skolår 3 under vårterminen 2009, då resultaten i svensk skola påvisar en försämrad utveckling. Studiens syfte är att ta reda på om och hur resultatet på proven påverkar lärarnas arbete och elevernas fortsatta lärande i svenska och matematik. Under vårterminen 2009 genomförde vi en enkätundersökning med elever och föräldrar i skolår tre i en Skånekommun. Dessutom har två rektorer, fyra speciallärare och fyra lärare i skolår 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstämmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna värderar sin svenskkompetens lägre än pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre än pojkarna.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

SammanfattningMalin StångbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lärandet i tidiga årStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolåren lär sig matematik.Dessutom ville jag få fram om eleverna fick bättre förståelse och ett annat förhållningssätt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrån tre läraresperspektiv genom intervjuer.Mina frågor lyder:Hur lär sig barn inom matematiken?Vad händer med barnens förhållningssätt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?Får eleverna bättre förståelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjälp av mina intervjuer med lärarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan påverka hur barn lär sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlärarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var både roligt och intressant och lättare attförstå.Sökord: Matematik, inlärning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Vårt syfte med detta arbete var att på ett lustfyllt sätt, genom lekar och spel försöka få eleverna att inse att matematiken är och kommer att vara en del av deras vardag samt att kommunikationen kan fungera som ett stöd för matematikinlärningen. Vi ville även arbeta med att öka intresset hos eleverna för matematik. För att undersöka detta använde vi oss av lekar, spel, sagor samt en enkät. Enkäten gav vi ut i början och i slutet av vår praktik för att kunna jämföra dessa. Vi fick mycket positiv respons av eleverna på våra genomförda övningar.