Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmänhet är lägre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda på om det finns någon brytpunkt då elever ändrar inställning till matematikämnet. Vi har arbetat med tre frågeställningar:1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på elever som haft problem att lära sig matematik och upplevt ämnet som tråkigt och svårt. Av de dryga tio procent elever som går ut grundskolan utan godkänt betyg i något av de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik är det en klar övervikt av underkänt i ämnet matematik. För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram måste eleverna ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkänt i matematik är den största anledningen till att elever blir tvungna att gå det individuella programmet (IV) på gymnasieskolan är syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkänt betyg i årskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen går till på IV-programmet för att hitta arbetssätt som även går att tillämpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass.

Mitt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur förskolorna arbetar med matematiken..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus.

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare.I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.