Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Jag har låtit min yttre miljö vara en stark tongivare och låtit det förenas med mitt verk. Det mesta av mitt arbete har jag utfört i min egen verkstad. Det är en ateljé utformad runt en traditionellguldsmedsverkstad med de verktyg och material som hör till. Där har jag omgivit mig med bilder, material och föremål som intresserar mig.Resan och förflyttandet mellan HDK och min verkstad var min utgångspunkt. Det har jag dokumenterat och uttryckt i olika material..

Det här är ett examensarbete som går ut på att konstruera ett modulerbart matarverk för bandstålsindustrin. Examensarbetet görs på företaget CamCoils förfrågan. Som underlag och inspiration fanns ett matarverk som tagits fram i examensarbetet ?Matarverk för Camcoil? som tidigare gjorts åt CamCoil.CamCoil är ett nystartat produktbolag som bygger på deras haspelsystem med samma namn. CamCoil vill komplettera detta haspelsystem med ett matarverk för att bland annat bli mer konkurrenskraftiga på marknaden.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ?mänsklig aktivitet?.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid.

Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. Källa vid sammanställningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin är uppställd enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lämpliga tidsperioder för att göra materialet mer lättöverskådligt.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.