Sökresultat:
830 Uppsatser om Matöverkänslighet - Sida 34 av 56
Om den humanistiska tolkningen av Mores Utopia
En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över frÄn tidigare tolkningar var att Utopia Àr att betrakta som Mores egen idealstat, nÄgot som innebar att den ursprungliga frÄgestÀllningen frÀmst gÀllde vilken sorts ideal denne strÀvat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se sÄ tycks det dock som att denna bild gradvis har framstÄtt som alltmer problematisk nÀr man vÀl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstÀmma med en ökad kunskap om More och hans samtid. FrÄn att ursprungligen ha betraktas som relativt sjÀlvklar har sÄledes bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremÄl för debatt, sÄvÀl nÀr det gÀller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsÄg att göra detta, och till slut ocksÄ huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats Àr att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhÀlle kom att förÀndras nÀr verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhÄllande lyfts ett antal lÀsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frÄgestÀllningar blir hÀr hur man inom dessa vÀljer att framstÀlla Mores verk, vilka argument man anvÀnder sig av för att befÀsta denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhÄller sig till de problem som uppstÄr nÀr den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhÄller sig till varandra.
Jane Austens romaner pÄ film och i litteraturhistoria; en uppsats om nutida tolkningar av en författares verk
The purpose of this study is to examine modern constructions of Jane Austens work in films and in books on history of literature. The theoretical framework contains sociology of literature, cultural studies and film theory. I compared Jane Austens books Emma, Pride and prejudice and Sense and sensibility with three film versions from recent years. In the books on history of literature I studied, I found three different attitudes towards history of literature, which also influenced the interpretation of Austens novels. The stories in Austens books and in the films are similar.
Millimetrar eller sjumilakliv - En studie kring vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt pÄ Limmaredsskolan.
BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning sÄsom mÄluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förÀndring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar Àven upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. FrÄgestÀllningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant anvÀnds som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen Àr en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan anvÀndas av skolan i deras utvÀrderingsarbete av matematikutvecklingen.
VerkfrÄgan-katalogisatörens huvudvÀrk. En studie av regelverket vid katalogisering av musiktryck med utgÄngspunkt i begreppet verk.
The aim of this thesis is to explore the concept of the work and the problems with the definition of it. The concept is an important starting-point when it comes to cataloguing musical works and creating uniform titles. Another aim is to find out other difficulties that are frequent in cataloguing printed music. In the theoretical part of this thesis Functional Requirements for Bibliographic Records FRBR and the Swedish cataloguing rules KRS are important tools. The FRBR-model and the four entities work, expression, manifestation and item are described.
Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona
Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..
Eko av Glas: LÀsningar genom ett sekel av Hjalmar Söderbergs verk Doktor Glas: En receptionsestetiskt orienterad studie
The purpose of this masters thesis is to deepen the understanding of the life, survival and canonising of a literary work. In order to do so I investigate how interpretations and evaluations of Doctor Glas 1905, by Hjalmar Söderberg 1869-1941, has developed throughout a century. The study is based on the reception-aesthetical theories of Hans Robert Jauss and Felix Vodicka, and Roman Ingardens theory of the concretizations of literary works. I have, in a phenomenological and hermeneutic way, studied the first reception and the echo of the work, in Sweden, in handbooks, articles, reference books and research. My conclusion is that Doctor Glas by time and different readers has continued to develop so that the work today can be conceived as more complex compared to when it was born, though early interpretations and evaluations still are alive.
Skönlitteraturundervisningen inom svenska som andrasprÄk : En kvalitativ och jÀmförande studie om tre lÀrares anvÀndning av skönlitteratur i svenska som andrasprÄk i grundskolans senare del
Denna studie syftar till att undersöka tre andrasprĂ„kslĂ€rares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna vilken skönlitteratur som lĂ€ses och hur den vĂ€ljs, hur lĂ€rarna undervisar med hjĂ€lp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskĂ€mneskonceptioner som gĂ„r att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgĂ„r det att de tre lĂ€rarnas undervisning har mycket gemensamt. ĂvervĂ€gande av verken Ă€r ungdomslitteratur, men det förekommer ocksĂ„ biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som lĂ€ses vĂ€ljs till stor del gemensamt pĂ„ de olika skolorna, men mĂ€ngden tillgĂ€nglig litteratur varierar pĂ„ de olika skolorna och Ă€r störst pĂ„ skolan som baserar all undervisning pĂ„ teman och kring skönlitterĂ€ra verk.
Barockmusik pÄ 2000-talet: En processbeskrivning ? ett tolkningsarbete av G F HÀndels solokantat ?Nice, che fa? Che pensa?? (HWV 138)
Hur gör jag nÀr jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okÀnd kantat av Georg Friedrich HÀndel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag lÀst litteratur om barockinterpretation. Jag har Àven tagit hjÀlp av tre olika lÀrare: sÄngpedagogen och barocksÄngerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet Àr att lÀra mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.
Shinto i Meiji regimens Japan - En studie av religionens pÄverkan pÄ politiken
Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro pÄ de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första Ärhundradet. Föreliggande studie bygger dock pÄ frÄgestÀllningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga vÀsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien anvÀnds Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar pÄ frÄgestÀllningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga vÀsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa mÀnniskor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).
Den upplevda kroppen : Ett erfarenhetsbetonat möte med Skip Arnold
Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.
Traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan
Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits bÄde utifrÄn sin yttre och inre form. I traditionen stÄr theosis, mÀnniskans gudomliggörelse, i centrum bÄde liturgiskt, i lÀra och i praxis. Fakta frÄn litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.
Imperiet och mÀngdens möjlighet till motstÄnd - en idéanalys av Hardt och Negris teorier och idéer inom den globala rÀttviserörelsen
Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.
Royalty
Mitt syfte med uppsatsen Àr att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty Àr reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika lÀnder. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersÀttning som utgÄr till artister och lÄtskrivare för att nÄgon har nyttjat deras konstnÀrliga verk. Men i och med att royalty inte Àr definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rÀttsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty Àr att ersÀttningen i princip utgÄr med varierande belopp, t.ex.
Imperiet och mÀngdens möjlighet till motstÄnd - en idéanalys av Hardt och Negris teorier och idéer inom den globala rÀttviserörelsen
Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.
Soloslagverk
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.