Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populÀr styrmodell inom bÄde den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat anvÀnda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer Àn de ekonomiska mÄtten. Enligt upphovsmÀnnen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gÄtt frÄn att vara ett mÀtsystem till att pÄ senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvÀrdera hur socialtjÀnsten inom UmeÄ kommun anvÀnder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. SocialtjÀnsten Àr en icke vinstdrivande verksamhet som stÄr inför ett ökat tryck att prestera vÀl bÄde idag och i framtiden.

Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för BÄstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrÄn en hÄllbarhetsaspekt.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsÀtt. Vidare utgÄr den frÄn en abduktiv forskningsansats med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjÀlp av egna primÀrkÀllor som bestÄr av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvÄnare i olika Äldrar..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anlÀggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF pÄbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att sÀkerstÀlla att organisation och anlÀggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mÄl och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anlÀggningen Àr sliten och starkt eftersatt vad gÀller renoveringar samt attmÄnga av lokalerna inte uppfyller de krav som stÀlls pÄ verksamheten. För att fÄ stöd i arbetettog HRF hjÀlp av Byggingenjörsprogrammet pÄ Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrÄ i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet pÄ nuvarande eller ny lokalisering. MÄlet med rapportenvar att överlÀmna ett styrdokument som visar pÄ nÄgra av utvecklingsmöjligheterna.

Uppsatsen handlar om rÀnta. Varför finns det rÀnta och vilka faktorer pÄverkar rÀntenivÄn? Uppsatsen Àr dels doktrinhistorisk men ocksÄ nÄgot nyskapande. Den ?nyskapande? teorin lÀggs fram i all ödmjukhet, och Àr snarare att betrakta som en sammanstÀllning av tidigare insikter.

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att vÀlja mellan att tillÀmpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sÀtt att gestalta den ekonomiska verkligheten pÄett inkorrekt sÀtt i syfte att öka framtida resultat, Àr att belastaresultatrÀkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktÀriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder dÄ företaget inte skulle förmÄ att nÄ upp till uppsatta vinstmÄl.Syfte: KartlÀgga hur investerare identifierar tecken pÄ big bathnedskrivningar.FaststÀlla huruvida förmodade big bathnedskrivningarpÄverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella pÄverkan, eller uteblivna pÄverkan, pÄ investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssÀtt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka Àr tillÀmpare av de finansiella rapporterna. DÀrefter harmaterialet anvÀnds som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vÄr studie kunnat kartlÀgga att investerare primÀrtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit pÄ ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?UtifrÄn ovanstÀllda frÄgestÀllning utreder föreliggande uppsats paradoxen om tvÄ förhÄllandevis lika lÀnder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). FrÄgan besvaras med hjÀlp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ÀndmÄl sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömÀssiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förÀndringar i Ghana föranledde landets beslut att avstÄ frÄn att underteckna interimsavtal med EU.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillvÀxt genom att undersöka 14 lÀnder under perioden 1985-2006.Uppsatsen bygger pÄ ett argument om att hög skatt pÄ arbete, och dÀrmed ocksÄ hög kostnad pÄ arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande frÄn ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsÀger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrÄgar undersökningar som bygger pÄ en mikroekonomisk angreppsvinkel istÀllet för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger pÄ..

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populÀr styrmodell inom bÄde den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat anvÀnda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer Àn de ekonomiska mÄtten. Enligt upphovsmÀnnen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gÄtt frÄn att vara ett mÀtsystem till att pÄ senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvÀrdera hur socialtjÀnsten inom UmeÄ kommun anvÀnder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. SocialtjÀnsten Àr en icke vinstdrivande verksamhet som stÄr inför ett ökat tryck att prestera vÀl bÄde idag och i framtiden.

Denna studie syftar till, ur ett hÄllbarhetsperspektiv, att ge en djupare förstÄelse för hur turismen har pÄverkat destinationen Sharm el Sheikh i Egypten. Studiens resultat visar att destinationen Sharm el Sheikh har pÄverkats i stor omfattning av turismen, inom den socio- kulturella sektorn, den ekonomiska sektorn och miljösektorn, samtliga av de tre omrÄden som enligt FN Àr definitionen av hÄllbar turism.Inom den socio- kulturella sektorn finns det flera problem; den bakomliggande orsaken till mÄnga av dessa problem Àr att ursprungsbefolkningen kÀnner sig förbisedda och inte har getts möjlighet till att pÄverka utvecklingen av destinationen i en önskvÀrd omfattning. Den positiva pÄverkan turismen har haft pÄ den socio- kulturella sektorn Àr en ökad förstÄelse för den lokala kulturen.Den största negativa effekten pÄ den ekonomiska sektorn, av turismen pÄ Sharm el Sheikh, har visat sig vara att 97 procent av intÀkterna försvinner ut ur destinationen genom ett sÄ kallat lÀckage. Detta beror frÀmst pÄ att det Àr utlÀndska Àgare av hotellen och all-inclusive anlÀggningarna. Den egyptiska staten har försökt att minska detta lÀckage genom att införa en lag som sÀger att en egyptier mÄste Àga minst 49 procent av företaget, detta tycks dock inte ha gett önskat effekt utan istÀllet har vissa egyptier agerat som mÄlvakter mot en fast ersÀttning istÀllet för Àgandeskap i företagen.De miljömÀssiga problemen som turismen orsakat i Sharm el Sheikh Àr ocksÄ flera.

Syfte:VÄrt syftet med uppsatsen Àr att i förhÄllande till tillgÄngsdefinitionen inom redovisning studera och analysera frÄga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten frÄn 1999. UtifrÄn detta kommer vi ocksÄ att se pÄ remissvaren och anvÀnda oss av alternativa tillgÄngsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: MÄnga leasingavtal kan enligt tillgÄngsdefinitionerna klassificeras som en tillgÄng. Dock finns det motstÄnd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig pÄ det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgÄngar som inte Àgs. Vi anser att en utveckling av de gÀllande reglerna Àr att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..