Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning ska varje Är granskas av en godkÀnd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jÀmförs företagarnas Äsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag ska förÀndras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen Àr intervjuer med fyra företag och debattartiklar frÄn den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nÄ fram till slutsatser. I Sverige pÄgÄr idag en debatt om en eventuell förÀndring av revisionsplikten.

Under det senaste decenniet har det skett en mÀrkbar förÀndring vad gÀller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förÀndringen Àr EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemslÀnder. En annan skillnad Àr införandet av de allmÀnna ekonomiska riktlinjerna som syftar Ät harmonisering av bedrivandet av finanspolitik pÄ nationell nivÄ. En tredje skillnad Àr introduktionen av stabilitets- och tillvÀxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemslÀnderna som skulle försvÄra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om och i sÄ fall hur stabilitets- och tillvÀxtpakten har pÄverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

Den hÀr uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillvÀxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska lÀnder. Den empiriska undersökningenÀr utförd med hjÀlp av regressionsanalys med paneldata. Genom att anvÀnda data frÄn olika vÀlkÀnda kÀllor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förvÀntas pÄverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fÄnga den procentuella förÀndringen.De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen Àr andelen smittade iHIV/AIDS i Äldrarna 15-49, förvÀntad livslÀngd vid födseln, inflation, befolkningstillvÀxt, internetanvÀndare, utlÀndska investeringar samt den slÀpande logaritmerade BNP/capita under Ären 1990-2013.Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten.

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

En jÀmlikt fördelad hÀlsa Àr ett mÄl för den svenska folkhÀlsopolitiken, och dÀrför Àr det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som pÄverkar hÀlsan. Den hÀr uppsatsen undersöker om det gÄr att faststÀlla ett samband mellan medelinkomst och allmÀn hÀlsonivÄ i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hÀlsan pÄverkas negativt av att leva under sÀmre ekonomiska förhÄllanden. Jag anvÀnder data frÄn Socialstyrelsens patientregister frÄn slutenvÄrden samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjÀlp av en fix effekt modell som rensar för omrÄdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar pÄ ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inlÀggningar per capita i församlingarna.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Idag Ă€r företags Ă„rsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osĂ€kerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses dĂ€rmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin dĂ„ studien utgĂ„r ifrĂ„n att företagsledningen i det valda tjĂ€nsteföretaget innehar mer information Ă€n investerarna. Till skillnad frĂ„n tidigare, dĂ„ innehĂ„llet i Ă„rsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, sĂ„ fungerar Ă„rsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt dĂ€rmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via Ă„rsredovisningar Ă€r en svĂ„r och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..