Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som Massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär.

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte.

BAKGRUND: I Massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?? Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i Massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

The purpose of this essay, ?Now they are chasing paper-less - A qualitative discourse analysis of mass medias depiction of the Reva-project and the work of the police?, is to analyze how mass media portrays the Reva-project and polices work with the project. The basis for the essay will be eight selected newspapers. The Reva-project implies collaboration between the Police, the Swedish Migration board and the Swedish Prison and Probation Service within the border police. The aim of the project is to enhance the efficiency and the execution of the border police work, in accordance with the government?s target.

SammanfattningVia Internet kan vem som helst idag komma i kontakt med i princip vilket lands kultur somhelst. Många är de människor som har intresserat sig, och fastnat, för sydkoreanska artister ochidoler. Ett av många fan-forum online dedikerade till den sydkoreanska tjejgruppen So NyuhShi Dae är Soshified.com. Genom att sammanställa och analysera svaren från en enkät, samtstudera befintliga diskussionstrådar på forumet tar jag reda på hur fansen förhåller sig till sigsjälva, sin omgivning, andra fans, idolgruppen och Sydkorea.Resultatet blir en salig blandning av identitetsskapande processer, massmediepåverkan,självbild, sexualitetsbestämmande konsumtion, musikens roll i människors liv och, sist menabsolut inte minst, fanskap. Genom sitt fanskap har idolgruppens fans möjlighet att skapa sigden identitet och vardag de önskar.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation. Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara Massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på Massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av Massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av Massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen.

Denna studie ville belysa från en hälsopromotiv synvinkel hur hälsotidningar som är riktade till kvinnor framställer sina budskap om kost, fysisk aktivitet och hälsa. Två innehållsanalyser har valts som metod då texten skulle analyseras systematiskt. Både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys valdes för att få ett bredare perspektiv. Hälsomagasin är ett bra medel för att nå ut med hälsobudskap och det är därför viktigt att dessa budskap framställer hälsa i sin helhet så som psykiskt och fysiskt välmående. Några av de resultat som finnes i denna studie är att genom rätt träning och rätt kost når du drömkroppen på några veckor och därmed blir du lycklig.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka.