Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i Maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två Maskulinitetstyper, den hegemoniska Maskuliniteten och den moderna, ömsinta Maskuliniteten..

Män som offer för våld av en kvinna i nära relationer är ett problem som tidigare har fått begränsaduppmärksamhet och som nu behöver synliggöras. Syftet med studien är att undersöka vilken typ avvåld män blir utsatta för i en nära relation, hur männens uppbrottsprocess ser ut samt vilkaerfarenheter de har av privat och professionellt stöd. Syftet är vidare att fånga professionellaserfarenheter av fenomenet och koppla dessa till männens berättelser. Vi har i denna uppsats utfört enkvalitativ studie där vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra män som har blivitutsatta för våld av en kvinna i en nära relation. Intervjuer har också genomförts med treprofessionella från Kriscentrum för män och med två socialsekreterare.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska Maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har ett projekt som heter allan. Det är ett jämställdhetsarbete med samtalsgruppsverksamhet för fjortonåriga killar. Uppsatsen granskar metodmaterialet för dessa samtalsgrupper ur ett genusvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på Maskuliniteter, maktordningar och jämställdhet. Metoden som används kallas idé- eller ideologianalys, och mer specifikt utförs en innehållslig idéanalys.Som utgångspunkt fungerar socialkonstruktivistisk teori inom Maskulinitetsforskning. Speciellt används R.W Connells begrepp hegemonisk Maskulinitet och Michael Kimmels texter om homosocialitet.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur Maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur Maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa Maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande Maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa Maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta ? huruvida de återskapar eller omförhandlar genus ? får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera Maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur Maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur Maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa Maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande Maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa Maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Denna studie är en arbetsmiljöanalys av LKABs förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Syftet med studien har varit att med hjälp av deltagande observationer och analyser av avvikelserapporter analysera arbetsmiljön och säkerhetsarbetet ur ett medarbetar- och operativt perspektiv. De frågeställningar som legat till grund för studien har handlat om att identifiera brister i arbetsmiljön genom att fokusera på kommunikation, attityder och beteenden när det gäller säkerhetstänkande bland personalen.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avvikelserapporter från tre olika arbetsplatser på förädlingsverken inom LKAB studerats och analyserats. Dessa avvikelserapporter består av inrapporterade olyckor, risker och tillbud som inträffat under en tio års period. Utöver detta har även deltagande observationer gjorts på de tre olika orterna där totalt sex arbetsdagar med observationer utförts.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.