Sök:

Sökresultat:

230 Uppsatser om Maskinövervakning - Sida 12 av 16

Fornskandinavisk mytologi kontra Hildebrandt : en analys av Johanne Hildebrandts anvÀndande av den skandinaviska mytologin i sin trilogi om Valhalla

Uppsatsen Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket författaren Johanne Hildebrandt har anvÀnts sig av den fornskandinaviska mytologin nÀr hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har anvÀnt flera karaktÀrer, myter och beskrivningar frÄn bronsÄlder, Skandinaviens i allmÀnhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon vÀljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sÀtter stort fokus pÄ matriarkatet. Ingen vet sÀkert hur samhÀllet var uppbyggt för 2700 Är sedan, och Hildebrandt sÄg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv dÀr kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen anvÀnt mycket frÄn mytologin. Ju mer pÄlÀst man Àr om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar mÀrker man.

Propionsyratillsats vid gastÀt lagring av spannmÄl

Kostnader för lagring av spannmÄl till djurfoder Àr en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmÄl. DÀrför Àr det viktigt att hitta ett smidigt system med god sÀkerhet gÀllande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhÄllande med spannmÄl som hÄller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i mÄnga fall leder till att spannmÄlen mÄste torkas. Torkningen Àr en dyr men sÀker metod. Med hjÀlp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lÀgga in spannmÄl snabbt och effektivt i en syretÀt slang.

VĂ€rdering av fotbollsspelare

Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

SpÄrbunden : en studie om vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Spare part split levels: a standard model to use when breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA. Respondenterna bestÄr av kunder, leverantörer, och personer inom Atlas Copco som direkt berörs av vilken köpnivÄ företaget erbjuder.

Spare part split levels: a standard model to use when
breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock
Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA.

Vidareutveckling av midjeled till produktplattform

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet pÄ Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid LuleÄ tekniska universitet, LuleÄ. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nÀra samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett pÄ plats hos JAMA med endast ett antal avstÀmningsmöten med extern handledare pÄ LTU i LuleÄ. Det huvudsakliga mÄlet i arbetet Àr att skapa en ny konstruktion för midjeleden pÄ det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras pÄ. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lÀgre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgÀnglighet.

InmÀtning av formeringssko : och snedstÀllda maskinelements kvalitetspÄverkan

KM8 pÄ Stora Enso Skoghall som producerar kartong har lÀnge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna pÄ nÄgot sÀtt men ÀndÄ sÄ har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen Àr sned och har varit det en lÀngre tid. PÄ KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vÀtskekartong, liner och Coated Kraft Back.MÄlsÀttningen har varit att ta reda pÄ ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lÀmpligt mÀtsystem som mÀter formeringskorna online.

BomfjÀdring till hjulgrÀvmaskin :  

Uppgiften var att ta fram ett dÀmpningssystem till Volvos hjulgrÀvmaskin EW160C med uppdrag frÄn Swecon. Den typ av lösning som skulle komma att vara aktuell visade sig vara en typ av ackumulatorsystem. Genom att ansluta en ackumulator till kolvsidan pÄ den cylinder som skall dÀmpas fungerar ackumulatorn dÄ som en stötdÀmpare genom att oljeflödet frÄn cylindern pÄ kranen, som rör sig upp och ner vid ojÀmnt underlag, strömmar in i ackumulatorn och dÀmpas med hjÀlp av ett membran eller en kolv i ackumulatorn som Àr trycksatt av en gas. NÀr gasen komprimeras dÀmpas oljeflödet. Examensarbetet började med att en projektplan gjordes med tidsplan och riskanalys. DÀrefter sattes researcharbetet igÄng dÀr olika eftermarknads kitt och företag eftersöktes.

Betesdjur pÄ kyrkogÄrden

Dagens kyrkogÄrdar har ofta reservmarker som inte anvÀnds till nÄgot. De sköts pÄ olika sÀtt, generellt anvÀnds nÄgon slags maskin. För att minska miljöpÄverkan och maskinanvÀndningen kan betesdjur vara aktuella som ersÀttning. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogÄrdsmark med hjÀlp av betesdjur och vilken instÀllning kyrkogÄrdsansvariga har till betesdjur.Med hjÀlp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur pÄ kyrkogÄrden. Resultatet frÄn studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

FörbÀttring av internt logistikflöde pÄ Aven Rabbalshede AB

Detta examensarbete har genomförts pÄ Aven Rabbalshede AB i syfte att kartlÀgga företagets dÄvarande situation i dess interna logistikflöde, för att sedan lÀgga fram förbÀttringsförslag som kan implementeras för att förbÀttra detta flöde. MÄlet var att reducera trucktrafiken i fabriken med minst tio procent.Aven Rabbalshede AB Àr ett tillverkningsföretag av lastpallar, trÀemballage, transportstöd och lÄdor. Företaget Àr en del av Avenkoncernen som Àr en av Skandinaviens ledande tillverkare av lastpallar och trÀemballage. Aven Rabbalshede AB Àr den största enheten inom koncernen med cirka 55 anstÀllda och en produktion pÄ cirka 1,3 miljoner lastpallar per Är. Företaget hade en bristande struktur och systematik över truckflödet och materialhanteringen vilket har inneburit stora och mÄnga mellanlager samt andra svÄrigheter.Examensarbetet innebar att först och frÀmst kartlÀgga vad respektive truck gjorde under en arbetsdag för att kunna analysera hur dÄvarande situation sÄg ut.

Utan jÀmförelse

Denna studie baseras pÄ analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen pÄ möjlighet, förmÄga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgÄr ifrÄn diskursanalytiska redskap för att ta reda pÄ hur omgivningen reagerat pÄ idrottare med funktionsnedsÀttning2 som vill delta fullt ut i idrottsvÀrlden. För att belysa Àmnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fÄtt utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsÀttningar framtrÀder de diskurser och tankegÄngar som utgör skÀrningspunkten mellan frÄgor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingÄr i idrottsvÀrlden och hur annorlunda ens sportutrustning fÄr vara. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa grÀnsöverskridande idrottare tas emot bÄde av idrottsvÀrlden och av samhÀllet i stort. Förhoppningen Àr att i stora drag synliggöra de frÄgor och vÀrderingar som finns idag kring vad en idrottare Àr, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta. Uppsatsen visar att idrottare som utmanar grÀnserna mellan funktionshinder och förmÄga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvÀrlden.

Catella Swedish open - mer Àn bara tennis och champange

Titeln pÄ denna kandidatuppsats Àr MÀnniska vs. Maskin. En ansats till sjÀlvservice och Àr skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fÄtal mÄnader har vi haft möjligheten att undersöka hur mÀnniskor pÄverkas och berörs av teknologiska framsteg pÄ en flygplats, nÀrmare bestÀmt sjÀlvservice och sjÀlvcheck-in pÄ Malmö Flygplats. SjÀlvservice har blivit allt vanligare under de senaste Ärtionden, inte minst inom resebranschen.

UttagsnivÄn i förstagallring och dess inverkan pÄ framtida tillvÀxt och avkastningspotential i talldominerade bestÄnd : en jÀmförelse mellan bestÄndsgÄende- och stickvÀgsgÄende maskiner

Vid gallring kan tvÄ huvudmetoder urskiljas, nÀmligen gallring med stickvÀgsgÄende- eller med bestÄndsgÄende maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för smÄskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestÄnd gallrade med bestÄndsgÄende maskin typ Vimek, ?VimekbestÄnd?, och i tio bestÄnd gallrade med stickvÀgsgÄende konventionella maskiner, ?StormaskinbestÄnd?. JÀmförelsen avsÄg gallringsuttag, stickvÀgsareal, skador pÄ kvarvarande trÀd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades pÄ en provyteinventering dÀr 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestÄnd.

Utveckling av metod för mÀtning av Overall Equipment Effectiveness vid Siemens Industrial Turbomachinery AB

Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i FinspÄng Àr ett företag vars verksamhet Àr inriktad pÄ tillverkning av gas- och Ängturbiner för frÀmst industriella tillÀmpningsomrÄden. Företaget har cirka 2 100 anstÀllda och Àr en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som frÀmst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagslÀget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem Àr dock att dessa inte Àr synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild pÄ maskinspecifik nivÄ. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga pÄ SIT AB undersöka möjligheten att mÀta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mÀtetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->