Grundidén i denna uppsats utgår från antagandet att en enskild person kan lämna kunskap om sin samtid till efterkommande generationer. Huvudtemat i denna undersökningen är att framställa hur en person legitimerar sig själv och sina vetenskapliga rön genom att skapa relationer till specifika patroner.[utdrag ur inledningen].

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

This is a study of humanity about the meetings we have with one another. I write about this subject out of the perspective of Martin Buber and Gustaf Wingren. As I enter this area and begin the writing a few questions are being developed, such as:? Why do we as humans have the need to meet each other?? ?What happens with us when the meeting is absent?? ?What does it mean to love your fellow man or woman?? ?What helps or destroys our possibilities to meet each other?? Buber talks about Me and You and the aim of the meeting we have with each other. When we meet each other it generates a responsibility against each other.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter.

The present essay aims to understand the work of art as place on the basis of Martin Heidegger?s conception of work in Der Ursprung des Kunstwerkes from 1935. That is, a place that cannot be understood in accordance with the physical-technological space, but which cannot either be thought of as mere temporal spacing. This is accomplished by reading Der Ursprung des Kunstwerkes through the shorter essay Die Kunst und der Raum from 1969. Despite the time difference, Die Kunst und der Raum opens up Der Ursprung des Kunstwerkes in such a way that the work cannot be understood as if it were only a temporal event ? as the cause initiating a temporal process or succession of truth.

This essay tries to investigate the possibility to reconstruct the concept of mimesis in Martin Heidegger?s hermeneutical phenomenology in Sein und Zeit. Paul Ricoeur?s interpretation of the concept of mimesis in Aristotle?s Poetics, develops a new temporal understanding of the mimetic activity, which Ricoeur in his work Time and Narrative, claims to have the possibility to overcome the aporias in the phenomenology of time. With this criticism as the background context for the present study, seeks this essay to pick up Ricoeur?s new conception of mimesis, and use that in a comparative philosophical reflection on the basic concepts in Heidegger?s Sein und Zeit.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen.

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 ? 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars?! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen.

Uppsatsen syfte är att skildra våra informanters situationer i relation till utbildningsfält och arbetsfält. Frågor kring deras framtida sysselsättning samt hur de ser på tillgången till samhällets stöd. Frågeställningen handlar om hur en övergång ser ut från utbildningsfältet till arbetsfältet och vice versa samt hur etablerade de känner sig i respektive fält samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fälten. Metoden som använts är kvalitativ och empirin är insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berättelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för några ungdomar i val av sysselsättning.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012. Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are:(1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media?(2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media? To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from ?experts?. Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren?t released until 15 months later, in September of 2012. To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ?inne? att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ?inte är unga?? Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade.För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.