Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år.

SAMMANFATTNINGIndustrin för turism har vuxit kraftigt de senaste åren. Ett exempel på det är turismindustrin i Sverige där turister under år 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 57 procent i löpande priser sedan år 1995. Konkurrensen om dessa turismintäkter har även ökat väsentligt de senaste åren. Inom Marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mätningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval är en kritisk fråga vid marknadsföringsåtgärder. Det är därför kritiskt att förstå den inverkan som olika kommunikationskanaler har på konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bättre strategiska beslut angående Marknadskommunikation och medieval.Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktäristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gällande resor och resmål.

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvändandet allt större plats i vår vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina åsikter online har lett till att användandet av sociala medier ökat lavinartat världen över ? något som skapar stora fördelar för företag när det kommer till att marknadsföra sig på effektiva sätt. Idag är det inte längre en fråga om ett företag ska använda sig utav sociala medier, utan snarare på vilket sätt. Denna uppsats handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram.

A segmented market, according to traditional methods, appears increasingly difficult in mature consumer markets. A common explanation is that the mature markets are often characterised by over-supply which results in a great variety of choices for the consumer. Furthermore, the consumer of today has a more complex and flexible purchase behaviour which is difficult to catch. This makes consumer segmentation difficult. International studies indicate that dividing consumers into generation cohorts might be advantageous in understanding consumers of today.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och Marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och Marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och Marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Dagens konsumenter efterfrågar i allt större utsträckning företagens engagemang gentemot miljö och samhälle. För vissa är Corporate Social Responsibility, CSR, ett krav för att konsumera en tjänst eller produkt. Verksamheter som arbetar med CSR kan stärka sina varumärken samt differentiera sig mot konkurrenterna i branschen. Syftet med denna studie är att ge en teoretisk belysning av hur våra valda fallföretag jobbar med det växande intresset kring CSR, samt identifiera vilka lärdomar som kan dras kring framgångsrikt varumärkesbyggande med utgångspunkt från CSR. Studien tillämpar kvalitativa forskningsmetoden med tre fallföretag som empiri. Inom CSR finns flera olika metoder för att analysera hur företag arbetar, samt huruvida de får med de olika delar som är viktiga komponenter för ett givande CSR- arbete. Olika forskning tar upp olika delar, men de flesta går att överföra på varandra, vilket visas i teorikapitlet. Genom att arbeta med dessa olika komponenter och tillämpa dem på företag, har sedan en analys av tre fallföretag gjorts.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av Marknadskommunikation.

Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande.