Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsÀmnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som rÄder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvÀgagÄngssÀttet för insamling av datamaterial har varit gruppenkÀter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick pÄ en och samma mÄngkulturella skola som var belÀgen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har anvÀnts för att analysera och tolka resultatet.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Title: Experiential learning in the upper secondary school ? a study of film as a method in music education. Today the school competes foremost with TV and the computer regarding the spreading of knowledge. I believe that it is of great importance for the school to move with the developments of society in order to, to a greater extent, reach and motivate pupils. My degree thesis is about how you, as a teacher, can use experiential learning in music teaching in the upper secondary school.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

AbstraktHaving influence over questions that concern us is a part of the society that we live in, where every individual have the right to make her voice heard (Danell, 2006). For many decades, the school has had many different ways to give the students influence. Rönnlund (2013) is giving a historical overview of the history of students influence and enlighten us how the influence has changed over time. The influence from the students is very important and it is the students right to make their voices heard about things that concerns their work environment but also to affect their curriculum. The education in school should be fitted to every individual student (Danell, 2006).   According to Aaron Antonovsky (2007) our wellbeing is based on that we all can take part and deicide about the things we are meant to do.

Skolan har gÄtt ifrÄn katederundervisning, till att fÄ eleverna mer aktiva i sitt lÀrande. Alla elever Àr mer eller mindre tvungna att gÄ pÄ gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik pÄ ett praktiskt program och jag ser elever som Àr omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lÀrande och att vi samarbetar för att eleverna ska nÄ mÄlen. Det ska vara som en dans, bÄde roligt och inspirerande.Tango Àr ett kroppssprÄk.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we?ve come to know them as the printed newspaper goes digital?Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability.Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader?s interest is big enough.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvÀndning som finns hos första generationens invandrarungdomar frÄn Kurdistan, samt ta reda pÄ om de som elever i skolan har varit med om att lÀrare tagit upp nyheter rörande deras hemlÀnder i den allmÀnna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om ocksÄ nyheter frÄn deras hemlÀnder diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts pÄ om medier frÄn hemlÀnderna ingÄr i medieanvÀndningen. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i Äldrarna 16-18 Är pÄ Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det Àr relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt mÄnga studier gjorda som har fokuserat pÄ just den hÀr frÄgan. Som blivande medielÀrare anser vi ocksÄ att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om invandrares medievanor eftersom vi dÄ bÀttre kan planera vÄra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hÄlla sig uppdaterade dels om hÀndelser i Sverige, men Àven i deras hemlÀnder och i övriga vÀrlden.

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.