Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som Àndrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala dÀr betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ lÀrarens instÀllning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som finns för implementering utifrÄn tre olika omrÄden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som skickades ut till lÀrare verksamma pÄ tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrÄn de data som samlats in analyserats utifrÄn olika teorier kring implementering. LÀrarnas instÀllning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstÄtt i implementeringsprocessen.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielÀrares attityder till lÀromedel kan se ut. ForskningsfrÄgorna kretsade kring lÀrares anvÀndning av och attityder till lÀromedel i undervisningen. För denna undersökning tillÀmpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lÀrare frÄn en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde kÀllmaterialet. KÀllmaterialet spelades in under intervjuerna med hjÀlp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielÀrare ser lÀromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser lÀroboken som frÀmsta lÀromedelsform.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur eleverna pÄ Björkhagsskolan uppfattar Àmnet religion. Tycker eleverna att det Àr viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill ocksÄ titta pÄ om eleverna kan hitta nÄgot som de tycker Àr viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se nÄgon skillnad i elevernas syn pÄ religionsÀmnet nÀr det gÀller de som gÄr teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill Àven se om det finns nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor ser pÄ Àmnet religion.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning pÄ Björkhagsskolan under vÄren 2002.

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger pÄ gymnasiet arbetar för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen utan att anvÀnda segregerande lösningar. Det görs genom att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna lÀgger upp undervisningen nÀr mÄlet Àr att skapa inkludering. För att utvÀrdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges Àven elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns instÀllning pÄverkar hur pedagogerna arbetar.Studien Àr upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet pÄ en fristÄende gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en studie med avsikt att undersöka nĂ„gra gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag ocksĂ„ om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte Ă€r att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrĂ„n lĂ€rarperspektivet. Med utgĂ„ngspunkt i mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under tvĂ„ terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrĂ„n bedömningsmatriser. Även elevernas kemilĂ€rare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. De intervjuade eleverna gĂ„r andra Ă„ret pĂ„ naturvetarprogrammet pĂ„ en gymnasieskola i Sverige. Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mĂ„l och tycker att bedömningsmatriser Ă€r ett bra sĂ€tt att presentera kursmĂ„len pĂ„.

Kontroversiella ÀmnesomrÄden karaktÀriseras av att individer gör olika stÀllningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utstrÀckning i media och dÀrför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade stÀllningstaganden utifrÄn kritiskt tÀnkande. Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares resonemang gÀllande potentiellt kontroversiella ÀmnesomrÄden inom undervisning i naturkunskap pÄ gymnasienivÄ. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i naturkunskap.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledningen i grundskolan. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning. Urvalet bestÄr av 260 elever frÄn en kommunal gymnasieskola i en stor stad i SkÄne. Etthundra elever besvarade enkÀten. Resultatet i detta examensarbete visar att nÀstan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvÀgledning.

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.